Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så mänga ocli så svåra äro beskyllningarna. Dock
bör anmärkas, att de blifvit uppsatta af ett motparti,
och att detta i sin seger undertryckte de anklagades
försvarsskrifter. Sjelfva de räkningar, hvarpå dessa
fordringar grundades, drifva rättvisan stundom till hårdhet, till
obillighet. I hvad mån beskyllningarna voro rättvisa eller
ej, kunna vi likväl ännu icke bestämdt afgöra. Månne
någonsin ?
I jemnförelse med de förra krigiska tiderna voro
undersåtarnes skattebördor mycket lättade. Inga
utomordentliga bevillningar gåfvos utom en krigsgerd 1660
och en 1668, och det olvannämnde understödet åt
flottan år 1664.
ADERTONDE KAPITLET.
MISSNÖJEN INOM LANDET.
I tolfte kapitlet är taladt om det missnöje, som
utbredde sig hufvudsakligast bland borgare och bönder, när
regeringen ville afskafla de grofva försnillningarna med
tullar och mantalspenningar.
Någonting dylikt spordes 1671 om de sa kallade
hammarpatronerna. För att åt den utblottade
skattkammaren skaffa medel, föreslog De la Gardie en förhöjning
i tullen på det stångjern, som utskeppades. Afgiften var
ej svår. Men hela den mägtiga hopen af bruksägare
började att deröfver knota högt och med bittra ord förfölja
den, som ansågs vara upphofsman dertill. Regeringen
skrämdes och afskaffade tullen.
hårdast träffas af anklagelserna i denna punkt, äro Karl
Gustaf Wrangel för 171,669: 23. 13., M. G. De la Gardie
för 103,263: 19. 10., G. O. Stenbock för 33,208: 23. 10.,
Klas Tott 48,245: 16., Schlippenbach 69,388: 7., m. fl.
I allmänhet märkes, att De la Gardianerna togo mest,
och lijelkevännerna minst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
