Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständigheter tillkommit. Plinten of Oranien har fått
ökad magt mom Holland, och till hjefp it sistnämndt
stat hafva Spanien och Brandenburg uppträdt.
Gyl-lenstjerna mente ock, att Sverge vid ett sådant förband
icke skulle hafva rättvisan och westfaliska freden på sin
sida. 1 spetsen mot honom framstod De la Gardie. Jag
vill, sade han, academice gå ihop med herr Johan;
och nu följde dem emellan en lång och liflig ordvexling,
fall af inväodningar, slutledningar och andflykter. De
la Gardie, fintlig, hal och slingrande; Gy 11 ens tj erna, en«
vis, skarpsinnig och bestämd; båda 15 fl an de i slughet och
klyftighet. På De la Gardies sida talade båda
Braher-na, båda Stenbockarna, Hornarna, Klas Rålamb m. fl.
— på Gyllenstjernas och Bjelkes sida stodo Lars
Flem-ming, Knut Kurck och några få andra. Sådan var
ut-Sigten inom rådet i).
Men på dess beslut inverkade också andra skäl. Bland
dem, som utom rådet kunde yttra sig öfver ämnet, voro för
neutraliteten och för Bjelke-partiet egentligen blott tvenne
samhällsklasser, nemligen en del af högadeln, och
dessutom nästan alla köpmännerna, hvilka hoppades, under
de andra staternas krig, skörda ökad handelsvinst.
Danska sändebudet arbetade också ifrigt för detta parti.
Hofvet i Köpenhamn fruktade nemligen, att Sverge,
förstärkt genom Frankrikes underhållspenningar, skulle
om-igen uppträda i Tyskland, måhända med sådan
vapenlycka och sådana landvinningar7 som under trettioåra
kriget. Det sökte derföre på allt sätt skrämma från
franska förbundet. Om Holland kunnat förmå sig att åt
Sverge utbetala betydliga under bål Ispenningar, så torde
Bjelke-partiet hafva fått Öfvervigtem
Men å andra sidan talade långt flera och
högljud-dare röster för krig, eller åtminstone för franska
förbundet.’ Den unga konungen kittlades af äregirighet och
krigslystnad. Kr?g var nästan det enda ämne, han
någorlunda förstod; och Karl den tiondes och Gustaf Adolfs
4) Rådsprot. d. «7 Febr, d. 4, 5, 12, 14, 1« Mars 1*7«.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
