Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
led till afgörande ögonblicket. I rådet framställde han
i långa tal, huru det vore både inför Gud och
menniskor oförsvarligt att börja krig, så länge fred ännu
kunde vinnas. Man borde förbjuda Wrangel att angripa
Brandenburg m. m.[1] Drifven af yttersta ängslan och
oro, sökte han medelst underhandlingar åt alla sidor
förekomma krigets utbrott. I sådan afsigt arbetades
mycket genom Bengt Oxenstjerna i Wien, Per Sparre i
Paris, Nils Brahe i Köpenhamn och Ehrensteen i Haag[2].
När De la Gardie vände sig till Holland, lät han
återigen och i största hemlighet fråga, om ej detta land
kunde gifva någorlunda underhållspenningar, såvida Sverge
ville förbinda sig till overksamhet. Men denna
underhandling hann ej afslutas. — Han vände sig till
Österrike. Kejsaren, i sjelfva verket orolig öfver de till
Tyskland ankomna svenska tropparna, bad dem icke angripa
Brandenburg. Om de ej kunde underhållas inom
Pommern, lofvade kejsaren att skaffa dem qvarter i någon af
de andra tyska staterna. Men denna underhandling hann
ej heller afslutas. — De la Gardie vände sig ock till
Dannemark och lofvade dess regering å Frankrikes vägnar
betydliga underhållspenningar, om Dannemark nemligen
ville taga Sverges och Frankrikes parti, eller åtminstone
blifva neutralt. Men förgäfves. Att trygga Sverge mot
alla faror från detta håll, föreslog han ett förbund
mellan båda staterna och derjemnte ett giftermål emellan
Karl den elfte och danska prinsessan Ulrika Eleonora,
och för att underhandla om detta förslag, skulle Nils
Brahe affärdas till Köpenhamn.
Men nästan alldeles på samma gång flög en annan
och helt olika plan genom De la Gardies hufvud. Hvad
han bland annat mest fruktade, var, att ett anfall mot
någon af de tyska staterna, t. ex. mot Brandenburg,
skulle uppreta alla de andra. För att utan ett så
vådligt företag skaffa svenska hären sysselsättning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
