- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 15. Karl den elftes historia. Afd. 1. Ungdoms- och krigsåren /
111

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TJUGONDE KAPITLET.

SVENSKA RUSTNINGAR KRING STOCKHOLM.

Redan vid fähtågets början och innan någon olycka
innu inträffat, fruktade man att danska flottan skulle
anfalla Stockholm. Till skydd mot ett ¿ådant angrepp
funtnos likvdl inga tillräckliga troppar samlade. Man
beslöt der före, att i skären göra några försvarsanstalter,
samt att till hufvudstadens understöd uppbåda och i
ordning rotera kringboende allmoge 1). Det ansågs ej
vara nog. Man föreslog, att riksråderna borde sjelfva
stanna i det hotade Stockholm och med sitt personlig*
anseende och med allt sitt folk bidraga till försvaret
Rådets ålderman, den srjuttiofyraårige Per Brahe.var
genast färdig. Jag skall komma, sade han, med allt mitt
folk, så många jag har. Någon mente, att det vore
Bog, om hvarje riksråd medtoge ett mindre antal. Brahe
svarade: det vore skam, om ett riksråd komme med M,
5, eller på sin höjd tio underhafvande krigsmän. Nej,
vi måste gå man ur huset. — Må ske, sade Gustaf
Banér, men sjelf går jag icke dit, ty der blir ingen
ordning. Bengt Horn tilläde: hvad är detta för nya
fordringar? Vi bekosta rusttjenst och betala
krigsger-der. Skola vi nu också hålla vakt tillsammans med
borgrarna? Nej! När det gäller, skall jag komma;
men inga förbindelser i förhand! Jan Gyilenstjerna
sade: man vill endast ställa sig i beredskap mot
faran. Horn svarade: jag kommer med något folk till
staden; men jag måste ock lemna några alt skydda
mina egna gårdar. Per Brahe utbrast: jag fruktar vi
få skam af sådana ord och skäl, då efterverlden en
gång varder dem läsande. När fäderneslandet är i
fara, då vore det lumpet, om Svea Rikes Råd ej skulle
komma med mer än åtta till tio man hvardera, eller
tillsammans på sin höjd 500 man. Det vore spott

1) Rådsprot. d. S4 Maj 1676.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/15/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free