Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
oeh lögn* Dess brorson, Nils Brahe, hade af naturea
ett stilla lynne, ock derhos utsigten att snart blifva
Sveriges rikaste man, den der mindre behöfde statens
embetsmanna-löner, än ostörd ledighet till värdande af
sin stora, enskilda förmögenhet. Dessutom förmälde
De la Gardie sin son med Elsa Eriksdotter Oxenstierna,
hvilken var systerdotter till samma Nils Brahe» Medelst
detta Äktenskap satte sig De la Gardie i In närmare
förbindelse med de häda mägtiga slftgterua Brahe och
Oxenstierna, och derigenom äfven med Nils Brahes
svlr-far, gamla riksmarsken Karl Gustaf Wrangel.
Riksamiralen Gustaf Otto Stenbock var och hade redan länge
varit De la Gardies svSger och trogne anhängare.
Rika-skattmästaren Sten Bielke var De la Gardies motständare;
men för litet tilltagsen »allmänhet och för mycket
okunnig i sin egen befattning, kunde han ej blifva serdeles
farlig. Knut Kurck, en annan motståndare, hade väl
ofta torra sanningar och skarpa ord på tungan, men
saknade dock ihärdighet och kraft att genomdrifva
och fortfarande leda ett så stort verk. Johan’
Gyllen-stieroa, en tredje motståndare, kunde, oaktadt sina stora
personliga egenskaper, ännu icke blifva farlig, ty han
hade stött sig med enkedrottningen och med de
mägti-gaste bland rådsherrarna och slägterna inom landet. Klas
Bålamb, en fjerde motståndare, gick för tillfället och
åtminstone till någon del öfver på De la Gardies sida;
bvarom mera framdeles. Konungens guvernör, Krister
Horn, hörde jemnte de andra af namnet redan förut
till De la Gardies parti. — Se der förhållandet med
de utmärktare personligheter, hvilka kunde täfla om
magten och konungagunsten. Dessa fördelaktiga
omständigheter blefvo af De la Gardie skickligt
begagnade, och med framgång. Genast, och troligtvis vunnen
också genom enkedrottningen, lemnade den sjuttonåriga
Karl den elfte hela styrelsen i De la Gardies hand.
Redan i början af 1673 och pedermera allt framgent och
inpå 1675 uppträdde denne sednare som nästan
enrådande minister, ledande alii efter sin Tilja. För att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
