Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g*rtig best. Ädr åm får {ösa tyglar och oroliga
fmf-vudtm reia den upp, då förvandlas dass frikel tiU eU
raseri, som lOU kan vändas emot dess eget kufvud,
mot eders majestét sjelf. Skälet hade sm vigt och
medförde sia verkan.
Till sakens nedläggande bidrog dock äfven ett
ändat förhållande. Gyllenstierna och hans parti önskade
visst icke De la Gardies död; ty en sådan orfiUvise skulle
i »om kort tid hafva försonat allmänheten med dennes
fel och. retat tänkesättet mot hans fiender och ftirföljwre.
Hvad Gyllenstierna ville^ var först och frlmst alt
nedsätta De la Gardie och beröfva hoaom allt inflytande.
Andra syftemålet för Gyllenstierna och In mer för
hof-och envåldspartiet var att väcka och underhålla
oenighet och vanhedrande trätor inom rådet och därigenom
förringa dess anseende och bereda dess fall, till fördel
för en blifvande envåldsmagt. Kurck och Rålamb hade,
såsom vi sett, låtit Gyllenstiernas slughet och eget groll
mot De la Gardie locka sig att bidraga till detta mål.
För att än fullständigare ernå detsamma ville man hafva
De la Gardie ytterligare någon tid qvar uti rådel, samt
ägga fiendskapen emellan honom och de andra herrarne
till än mera bittra och ömsesidigt förnedrande uppträden,
hvilket också mer än väl lyckades.
TiU dessa förhållanden kom snart konungens vunna,
öfvertygelse, att De la Gardie aldrig kunde hafva byst
den onda afsigt, man tillvitade honom. Af dessa skäl
nedledes genast frågan om högförräderiet. Så mycket
bittrare blef tvisten mellan De la Gardie ä ena, samt
Kurck och Rålamb å andra sidan. Konungen och Per
Brahe sökte förlika dem. Konungen förklarade
högtidligt* att Kmrck och Rålamb icke velat mot De la Gardie
framkasta någon ärerörig beskyllning samt, att
konungen sjelf var fullkomligt öfvertygad om De la Gardies
oskald; han tyckte De la Gardie borde härmed vara
nöjd. Alen hvarken denne eller motståndarne voro nöjda,
utan ropade på rättvisa och rättegång. Konuogen lät.
genom Brahe förbjuda dem att vidare tvista i el t mil,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
