Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kronan tog, skulle i ränta betalas 6 proc. för varor
och 8 proc. för penningar. Men penaiogebrfetea var
stor och krenans kredit ringa. Förrådsskaffare och
pen-ningemän ville derför icke lemna några lån på
ofvan-nämnde villkor, utan fordrade t proc. för sina
förskot-ter i varor och 10 för dem i penningar« Den
nödställda regeringen måste ofta ingå på dessa villkor och
afsluta der på grundade konlrakter. Nu kom
efterräkningen. Stora Koramissjonen beslöt, att den högre ränta,
som blifvit utöfver gen eral-resolutionerna lofvad och
gif-ven, skulle återbetalas, i främsta rummet af
förskotts-männen sjelfva, och, vid deras oförmåga, af de kol lagti
medlemmar, som bifallit och afslutat låne-kontrakten.
Verkställigheten mötte dock många svårigheter« Den
allvarsamme, men derjemnte rättvise och bilHge reduk*
tionsmannen assessor Schnack anmärkte: vi hafva ingen
rätt alt dömma förskottsmännen till återbetalning; t#
de hafva aldrig blifvit hit instämda eller hår hörda.
— Men, svarade Gyllenborg, Stora Kommiesjonen kar
dock föreskrifvit, att förskottsmännen böra i första
rummet göra återbetalningen. — Ja, tilläde Klas
Fleming, och 09$ åligger att af dömma allt, som strider
emot general-resolutionerna. Att dessa lofvade blott
sex procent för varor och åtta procent för penmngarf
detta visste förskottskerrama ganska väl, men likväl
läto de gif va sig åtta procent för varor och tio för
penningar. — Ja! svarade Schnack, men de voro
köpmän, som egde fritt söka sin fördel; och det berodde
ju på regeringen att antaga eller förkasta deras
villkor och sålunda vidhålla eller bryta sina egna
general-resolutioner. Dessutom bör väl hvarje ordentligt
of slutad öfverenskommelse vara orubblig. Klas Fleming
genmälte: ja visserligen och i allmänhet! men då vi
anställa efterräkningar med kontraktema om
meddelade förpantningar, hvarföre då ej med dem omgifna
förskott. Gyllenborg tilläde: det allmänna bästa och
rikets nöd tvingar oss härtill, och då förskottsmännen
gåfvo sina lån, afsågo de att rikt? sig sjelfva och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
