- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
75

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johan Rehnskiöld. En annan dylik skrift föreställde
De la Gardie 1) bredvid Lazarus i Abrahams sköt; men
Johan Gyllenstierna hos den rike mannen i pinorummet,
och der uttalande den sednares varningar till de
efter-lemnade broderanhSngare. Till och med fordna vänner
deltogo i det bittra häcklandet. En ovanligt stor komet,
det var den Halleyska, syntes under följande vinter på
himlahvalfvet. Den vidskepliga tiden undrade, hvad det
kunde betyda, hvad det kunde vara? Del är, inföll
Dulle-Banéren, del är ingenltng annat än herr Johan
Gyl-lensliernas person.

Gud vill inle han

Och fan vill inle la’n
och derföre sväfvar han deruppe mellan himmel och
jord 2).

Blott en eller annan bland äldre tiders författare
uppträdde till den aflidnes försvar 3). Men fler«
utländska ministrar, hvilka för öfrigt talade ganska illa om
Johan Gyllenslierna, erkände dock, att konungen sent,
om någonsin skulle finna hans like i förstånd, duglighet
och kraft. Axel Wachtroeister, fast utan alla
slägtför-bindelser med den bortgångne, anlade dock sorgedrägt
vid dess död, och rådde konungen att göra på samma
sätt. Karl insåg äfven ganska tydligt sin stora förlust;
och ofta och länge efteråt hörde man honom bittert
klaga öfver den inträffade olyckan.

Vid underrättelsen om Gyllenstiernas död lät
konungen genast försegla och till sig upphämta alla dess
efterlemnade papper. De blefvo af Karl sjelf tagna i
förvar och uppgingo troligen i rök, när Stockholms
slott 1697 afbrändes. Innehållet har derföre ickeblifvit
bekant; och delta ar, såsom vi redan anmärkt, troligen

1) Kanske menades dock med det i smygskriften
förekommande ordet »Drols» den nyss döde P. Brahe.

2) Linköp. Erik Lindskiölds lefverne 4:o.

3) En sådan är Riddermarck, författare af Tjenlig skrapa
öfyer Anecdotes de Suede, se Rålamb. saml.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free