- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
80

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

so

som hvad hela det fria bondeståndet beviljade för året
£681. Adeln var således det stånd, som utan
alljemn-förelse Sgde största delen af Sverges jord och betalade
största xdelen af dess skatter. Det var också på detta
förhållande och icke blott på egenskapen ai frälsebord,
som några bland adeln grundade sitt då och då
uttalade anspråk, att icke kunna vid riksdagarna öfverröstas
af de tre andra stånden, hvilka tillsammans hvarken Sgde
på långt när så stor del i Sverges jord eller betalade så
stor del i dess skatter, som adeln ensam. Också hör*
des här och der adeliga anspråk, som gingo än längre.
Man talade om orimligheten deraf, att den okunnige
bonden deltog i öfverläggningar och beslut om sådaua
allmänna ärender, hvilkas bedömmande dock påtagligea
var för honom en omöjlighet. En och annan tyckte, att
adeln ensam borde vårda statens angelägenheter, och
att ofrälsestånden borde lika litet i Sverge, som i några
bland grannstaterna, deltaga i riksdags-öfverläggningarna.
Presterna, hvilka i spetsen för ofrälsestånden satte sig
emot dylika anspråk blefvo föremål för mången
adelsmans häftiga ovilja. Vid 1680 års riksdag yttrades på
riddarhuset, att adeln kunde gerna påtaga sig de lumpna
skatter och bevillningar, som presterna erlade, så att dessa
ej mer behufde kallas till något riksmöte l).

Om dessa förhållanden fått obehindradt fortgå i
Snnu ett balft eller helt århundrade, skulle all Sverges
jord troligen hafva kommit i adelns händer, och alla
Sverges ofrälse-innevånare blifvit förvandlade till adelns

d. smt. Vid riksdagen 1678 steg beviilningen för adeln
till 470,000, för presterskapet till 30,000 och för
borger-skapet till 100,000 d. smt. Den vid riksdagen 1680 för

1681 gifna beviilningen steg för adeln till 155,514 d. smt.
(Gief- och friherrskap och en mängd gods voro nu
indragna); för presterna till 18,092, för borgerskapet till
130,075, för landets skeppshjelp till 93,114, för bergslaget
till 40,000. Summa 436,795 allt d. s. Böndernas
bevillning steg enligt en annan uppgift för 1681 till 60,000
d. smt. och för 1682 till 30,000 samma mynt.

1) Riddarhusark. Riksdagsacta 1680 d. 21 Noy.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free