Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
började man från samma håll tala om en absolut
ko-nungamagt, som icke behöfde följa, icke ens höra rikets
råd och dess utlåtanden, och Johan införde en ny
rådsed, som ålade dem att ej tala emot eller ogilla, hvad
konungen finner för godt att besluta. I denna punkt
låg en vigtig orsak till den missämja, som uppstod
mellan rådet å ena samt Johan den tredje och Rarl den
nionde å andra sidan. Gustaf Adolf lemnade rådet
friare tyglar och större anseende, samt hedrade detsamma
med namn af rikets yppersta broderskap och parlament.
Han lät dem stundom till och med föreslå nya riksråd
’ de aflidnas ställe 1). Genom sin på en gång både
öf-verlägsna och älskvärda personlighet visste han dock att
alltid och sjelfherrskande styra både rådet och hela
riket. Men sedermera föreföllo snart mellan Kristina och
rådet, och om deras ömsesidiga rättigheter, flere ganska
allvarsamma tvister, ehuru man numera ej fullständigt
känner förloppet deraf. Äfven Karl Gustaf misstänktes
hysa planer till envälde och alt för 3ådant ändamål vilja
nedsätta rådet. I allmänhet kan man taga för afgjordt,
att ju kraftfullare eller sjelfrådigare konungarne voro,
desto oangenämare blef i deras ögon den lagens punkt,
som ålade rådet att styrka regenterna till rikets ratt
och att med allo magt hålla dem till fullgörandet af
deras svurna konunga-ed.
Vid uppfyllandet af denna pligt skulle dock rådet
alltid haft att i hela folket påräkna ett starkt och
osvikligt stöd, om nemligen rådet alltid talat för hela denna
menighets bästa. Detta var väl ofta händelsen; men på
långt när icke alltid. Rådsherrarna sjelfva med barn
och slägtingar hörde nemligen till frälseklassen. Oftare
fin rätt var, hafva de också förnämligast bevakat detta
sitt eget stånds fördelar. Från att vara talemän för hela
folkets frihet, nedsänkte de sig ofta till talemän för adelns
friheter, hvilka dock ej sällan inneburo ett förtryck mot
de öfriga samhällsklassernas. Folket, menigheterna in-
* 1) Riksark. Rådslag under Gustaf Adolfs tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
