- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
99

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Redan na fanas också ett annat mera djupt
liggande parti) neml. deras, som ville störta, icke blott
grefvarwe och riksförmyndarne, utan hela ridderskapet i
alla dess klasser. Thegner och till en del Lindskiöld
voro ledarne, hvilka jemnte sina kamrater bland
uppkomlingarna gerna och ofta begagnade uttrycket den ruttna
adeln* Af detta parti sågs likväl ännu blott en och
annan obetydlig skymt.

S& ungefär beskaffade voro omständigheterna, när
Karl den elfte sjelf tillträdde regeringen.

TRETTONDE KAPITLET.

TVISTEN OM KARL DEN ELFTES
KONUNGAFÖRSÄKRAN.

Vid slutet af riksdagen 1672 tillträddes regeringen
af den just då sjuttonåriga konungen. Allmänna
tänkesättet var gynnande iör utvidgandet af hans magt, eller
rättare sagdt för inskränkning af adelns och r&dets.
Ofrälsestånden bådo t. ex., att konungen icke måtte
bekräfta adelns gårdsrätt, ej heller dess privilegier.
Pre-ster och borgare försäkrade, att de gerna ville mista egua
fri- och rättigheter, endast samma förlust äfven drabbade
adeln. Intetdera bland stånden ville göra några
ytterligare bevillningar åt riksförmyndarne, utan blott åt
konungen sjelf. I detta sista mot högadeln riktade beslut
deltog äfven småadeln. i allmänhet spordes mycken
omsorg för bibehållandet af regentens magt och af hans
egenskap såsom ar^-konung. I de många vid
kröningshög-tidligheterna framlemnade verser lades ofta serdeles stor
vigt på detta sednare förhållande.

Ein Erbherr ut Er ja, ein Brbherr bleibt Er auchf
Bi* ddeser Erdenkreis wird gehen auf in Smauch l).

i) Arfkonung är han Jul Arfkontmg skall han blifva,

Tills jordens hela krets skall sig i rök appgtffa.

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free