- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
137

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bengt Oxenstierna var en knnnig, erfaren och
duglig herre, mer än de flesta på den tiden. Ehuru liflxgt
deltagande i striden mot 1669 års statsreglering, hade
han dock hittills aldrig inlåtit sig i närmare förbund
med något af rådspartierna. Nu blef han dock af sina
båda svågrar, Hans och Axel Wachtmeisler, dragen till
den mer och mer framträdande envåldsligan. Han hade
dessutom ganska trassliga penninge-angelägenheter.
Sommaren före riksdagen fick han sig beviljade några, så*
som oss synes, tämligen obilliga fordringar 1); och den
med honom samma höst anställda efterräkningen fördes
med så lindrig hand som möjligt. Tillika lockades han
med utsigt att efter Gyllensliernas nu timade död få
ledningen af utrikes angelägenheterna. Så blef Bengt
Oxenstierna småningom skild från de öfriga rådsherrarna och
vunnen för envåldspartiet.

Farligaste motståndaren inom hela rådet Tar utan
tvifvel Klas Rålamb, med sin ur fädernehuset ärfda fri—
sinnighet. Detta tänkesätt var förenadt med stor lärdom,
mycken erfarenhet, skarp blick, skarp penna, outtröttlig
arbetsförmåga, och derjemnte en sjelfständighet i lynnet,
som högst ogerna lät sig böjas; slutligen också derföre,
att man vid efterräkningen knappt kunde finna en
enda betydlig punkt till hans anklagande. En sådan
man kunde vid ett sådant tillfälle blifva i hög grad
obeqväm. Han vardt derföre jemnte tvänne andra
herrar kort före riksdagen utskickad till Stralsund, för att
slita några der uppkomna tvister. Rålamb undanbad sig
och anmärkte, att ifrågavarande mål voro så obetydliga,
att de både borde och kunde utan en så stor beskickning
afgöras. Det hjelpte ej. Han måste resa och
rättegången fördröjdes så länge, att Rålamb icke bann tillbaka
förrän långt efter riksdagens slut.

På ofvannämnde sätt bade dels genom tillställningar,
dels genom tillfälligheter, blifvit vunna eller aflägsnade de

1) Redukt.-kansl. Liqvidations-Kommissjons protokoller d. 13
Oct. 1681 och den 24 Febr.. 1682.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free