- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
159

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rådförar skall dock alllid afgörandet bero af
konungens cg fl omdöme; emedan han som en fullmyndig
re-geni äger efler lag och laga sladgar slyra sill rike
såsom sill egel af Gud föriänla arf och är allenast
inför Gud ansvarig för sina gerningar, Detta
stätrder-nas svar innehöll tvä tillhopa ytterst vigtiga
medgifvan-den. Först, ntt konungen vid sin regering icke behöfde
höra rådet oftare än då, »del honom behagade, och han
»fann sådant nödigt.» För det audra, att riket
förklarades oför konungens egel honom af Gud förlänia arff
»för hvars styrelse han också var ingen utom Gud
»ansvarig » Detta ständernas svar utgjorde den
egent-Jiga nu afgifna envålds-förklaringen.

1 denna konungens andra fråga låg också en tredje,
ehuru icke bestämd uttalad; den nemligen: hafva
riksråden både ptigt och rättighet att åfven o ålspor da och
opåkallade framträda inför konungen med de råd och
belänkanden, som de anse fäderneslandets väl fordra?
En sådan både rättighet och pligt v;ir dem nästan
alllid tillerkänd och öfverensstämde äfven med deras af
gällande lag förestafvade radsed. Men sådana oombedda
påminnelser blefvo naturligtvis ej alltid välkomna; och
inan påstår, att redan Gustaf Wasa och Johan den tredje
önskat utplåna de lagrum, som innehöllo dylika för
konun-gamagten besvärliga stadg»nden. Karl den elfte ville än
mindre vela af dem. Han hade nu i flera år
egenmäg-tigt styrl riket utan råds råde, och han ville ha laglig
ni;»gt atl göra så äfven hädanefter. Envåldspartiet sökte
derföre i ständernas svar inlägga älven den åsigt, att
rådet ej skulle gifva konungen rad oftare, än det
behagade honom att dem infordra; och man sökte bevisa, alt
sådan var lagens egentliga mening med rådsämbetet. Men%
hade rådet invänd t, hvarlill skulle då lagliga och
edsvurna rådgifvare tjena; hvarlill skulle de behöfvas?
All efter förmåga gifva konungen ett redligt rådf när
han del begär, sådant åligger hvar enda undersålar*.
Rådsherrarna äro deremol pliglige all med
uppmärksamhet följa styrelseverk el, och alt äfven oombedda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free