Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påminna om det, som rörer fäderneslandets välfärd.
Derföre heta de också rikets råd; och derföre hafva
de edeligen lofvat att icke af någonting låta hindra
sig från att sådana råd gifva l). Älven denna fråga
blef af g jord i och med ständernas ofvannämnde svar på
den andra, eller näst föregående, hvilket svar nemligen
stadgade, att konungen icke behöfde inhemta rådets
utlåtande oftare, än »det honom behagade»; bvaraf blef
en följd, att om konungen icke tillkännagifvit ett sådant
sitt »behag», en sådan sin önskan, ägde rådsherrarna ej
heller hvarken förbindelse eller rättighet att till honom
med sina betänkanden framträda. Härmed försvann också
sista skuggan af rådets fordna åliggande att på folkets
och rikets vägnar vaka öfver lagens och frihetens
upprätthållande; ett kall, som visserligen ofta blifvit af
ståndsegennytta eller menniskofruktan försummadt; men
som dock hittills i gällande lag qvarslått och vittnat om
sjelfva grundsatsens erkännande. För öfrigt hänger
åt-gerden nära tillsammans med följande punkt.
Konungens fjerde fråga var nemligen den:
huru-vida rådsherrarne voro mediatorer, d. v. s. medlare,
mellan konungen och ständerna? Enligt lag voro de
verkligen ett slags medlare; ty deras gamla och ännu
gällande rådsed ålade dem att å ena sidan styrka
konungen att bålla sina eder mot undersåtarne; och å den
andra styrka undersåtarna att bålla sina eder mot
konungen, hvilket tvåfaldiga uppdrag tydligen innefattade ett
slags medlarekall. Som sådane medlare hade också
riks-råderna blifvit ofta benämnda, och alltid betraktade.
Med Karl den elftes efterlängtade envälde kunde
likväl denna åsigt alldeles icke stå tillsamman; och
likasom åtskilliga föregående konungar, så önskade också han
och hans parti att undanrödja denna punkt i landslagen
och rådseden. Allmänna och i synnerhet ofrälse
tänkesättet var också uppretadt mot hela förhållandet. Rådet,
sjelft tillhörande frälseståndet och högadeln, hade ofta
1) Klas Rålamb om 1680 års riksdag, 1 bok. 111 kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
