Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungens femte fråga var, om rådet utgjorde
något serskildt stånd i riket? Frågan var alldeles
öfver-flödig; ty rådet hade icke framställt något sådant
anspråk. Under sista minderårigheten hade visserligen en
bop herrar på riddarhuset yrkat en dylik åsigt; ocb
troligen har en och annan också bland rådet hyllat och
måhända någon gång uttalat samma grundsats. Men
rådet i sin helhet hade alllid bestämd t och kraftigt
af-visat det olagliga påståendet och tydligen afsagt sig hvarje
sådant anspråk. Det oaktadt blef frågan om ett dylikt
rådets föregifna inkräktningsförsök framställd, förmodligen
i afsigt att dermed än mera uppreta småadeln och
ofräl-semännen. Ständernas svar kunde naturligtvis ej blifva
annat, än att rådet ieke utgjorde något serskildt stånd;
ett utslag, som var lika öfverflödigt, som det derom
framställda spörsmålet.
En den sjette af Klas Fleming till de föregående
bifogad fråga var: om man ej borde bedja konungen att
i stallet för den fordna, nu aflysta regeringsformen
uppsåtta en ny för händelsen af möjligtvis blifvande
förmyndarestyrelser? Per Sparre hade nemligen just
för sådant fall yrkat den gamla regeringsformens
bibehållande. Klas Fleming begagnade genast och slugt
denna anledning att utsträcka Karl den elftes magt äfven
till rikets aflägsnare framtid. Ständernas svar blef, en
anhållan, att konungen måtte för möjligtvis inträff ands
förmyndare-regeringar uppsåtta en ny stadga; och,
tilläde de, såsom eders maj:t visserligen varder
förordnande det, som nu och alltid lånder till rikets och
dess inbyggares vålfård och säkerhet; alltså erbjuda
vi oss, all detta eders kongL majUs nådiga behag icke
allenast med skyldig underdånighet mottaga, utan och
som en lag för oss och våra efterkommande
obrotts-ligen vidmagthålla. Genom detta svar hade alltså
ständerna i förväg och obesedt förbundit sig att, hurudant
det ock vore, antaga ocb hålla det testamente eller den
minderårighetsstyrelse, som konungen framdeles funna
för god t att besluta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
