Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ti måste blifva olyckliga, så är del bättre att blifva
det med godt samvete, än med ett ondt. Derjemnte
talade rådet åtskilligt om både lagligheten och nyttan af
sitt medlarekall och om sitt åliggande att afven oåtsporda
afgifva de råd, som kunde behöfvas o. s. v. Slutet blef,
att man till Karl XI afskickade ett i ämnet af De )a
Gardie uppsatt svar. Sedan kom från konungen ett
nytt bref med befallning, att rådet skulle ställa sig
ständernas sista beslut till efterrättelse. Detta föranledde
nya öfverläggningar. Rådsherrarne förfäktade ännu sio
egenskap af medlare, samt sin rättighet att äfven
oombedda framställa sina råd. I spetsen för detta motstånd
framträdde omigen Johan Gabriel Stenbock, understödd
af Magnus Gabriel De la Gardie och Knut Kurck. 1)
Men då det icke lyckades att hos konungen göra dessa
åsigter gällande, beslöt rådet alt tillsvidare nedlägga
saken och ej mer i densamma tala hvarken till bifall
eller afslag.
Konungen å sin sida vågade eller ville för
tillfället icke vidtaga några våldsamma åtgerder för att
framtvinga rådets bifall; utan beslöt att i det längsta söka
med godo vinna sin afsigt. För sådant ändamål upp«
satte Bengt Oxenstierna en skrift, hvan rådet skulle
förklara såsom en förgätenhet af ed och ämbelspligt,
om någon yrkade, alt rådet vore berättigadt och pligtigt
att gifva sina råd vid andra tillfällen, än då de af
konungen infordrades; eller alt rådet skulle vara medlare mel*
lan konungen och ständerna; eller alt 1634 års
regeringsform skulle hafva någon kraft under en myndig konungs
tid m. m. Rådets slutförsäkran skulle enligt detta B.
Oxenstiernas förslag innehålla följande ord: nemligen att
dessa nu uppräknade anspråk aldrig kommit i våra
tankar, derom kunna vi tryggeligen försäkra eders
maj:t. Skulle en eller annan bland oss hafva
begagnat ordalag, som kunna derhän uttydas, vilja vi dock
förvisso tro, att meningen aldrig varit sådan o. s. v.
1) Rådsprot. d. S9 Dec. 1680.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
