Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen öfverensstämde med dåvarande tider.s lagar och
förhållanden ; men voro helt och hållet stridande, mot hvad
£680 och 1682 blef angående rådets ämbete stadgadt,
Karl ville derföre, att sådana fordna tiders utlåtanden
och beslut skulle formligen ogillas, bestraffas och
utplånas. Han 1st 1689 anmäla saken i hemliga
utskottet, hvarifrån den gick till rådet och stSnderna. Hos
ingendera möttes något hinder; ingen vågade försvara de
fordna rådsherrarna och deras, då de uttalades, till
största delen lagliga yttranden. Karl den elftes
påstående understöddes förnämligast af Lindskiöld, hvilken
dessutom yrkade, att i afseende på konungens
rättigheter borde den gamla 8nnu gällande landslagen och dess
konungabalkj såsom tillkomna under valrikets tider, icke
lända till rättesnöre för del sedermera införda arfriket.
Landtmarskalken Gyllenstolpe gick i trugade tydningar
fin längre. Konunga-edens löfte, att med sitt råds
råde i Sverige riket styra, skulle, enligt Gyllenstolpe,
innebära blott en förbindelse, all till r&dsherrar bruka
svenska och icke främmande personer.
Tingmålabal-ken innehöll, att konungen vid vad eller begärd
resning af rättegångsmål hade magt alt låta ed gå mot
ed och nämnd emot nämnd. Detta för det uppgifna
enskilda fallet gjorda stadgande blef af Gyllenstolpe
an-fördt såsom gällande bevis, att konungen var i
allmänhet icke bunden af lag, ulan hade magt all, om
han så ville, gå emot lagen. Dessa och dylika
svepskäl och svängningar vågade dock ingen motsäga. Alla
ropade med en mun, att man borde ogilla, utslryka ooh
bestraffa det gamla rådets ifrågavarande yttranden,
såsom förolämpande för konungamagten, villande för
läsaren, skamliga för riket o. s. v.; — likaså, att de ännu
lefvande rådsherrar, som fällt sådana ord, borde göra
afbön. Ja det fanns till och med en person, som
föreslog, att sådant borde ske af de döda rådsherrarnas
barn*
De inom riksrådet yttrade ord och satser, som
ansågos förtjena detta bittra tadel, voro förnämligast föl*
Fryxellt Ber. XVL 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
