- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
220

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dén genast in berätta des till konungen. Utan att nämna
Castovius, svarade Karl med att förehålla professorerna
och den studerande ungdomen vådligheten af alt
upp-spinna onödiga och förargliga nyheter, hvarigenom
lärosätet kunde komma i missaktning. Han lät också
för lärare och lärjungar rent ut tillkännagifva, att de,
hvilka umginges med sådana nyheter och skadliga
upp-tåg, skulle icke hafva att vänta någon befordran,
hvarken i andliga eller verldsliga ståndet; utan vid
allehanda lägenheter blifva förskjutna och utmärkta,
såsom de der öfverhetens bud icke hålla. Castovii
befordran gick äfven ganska trögt. Först under Karl den
tolftes tid och vid inemot 50 års ålder blef ban under
högskolans jubel utnämnd till professor; men dog redan
året derpå, förtärd och fördystrad af arbete, nöd och
motgångar.

Dessa högskolornas envåldsläror väckte mycken
förargelse och något motstånd, i synnerhet hos adeln. Till
och med den fredlige Nils Brahe vågade att i ett bref
till sjelfva Erik Lindskiöld ogilla professor Lundii satser
om konungamagtens omedelbara uppliof från Gud. Vore
det icke tryggare, skref Brahe, att erkänna, del
konunga-magien, om den ock ytterst * kommer från Oud, så
kommer den dock medelbart genom folket l). Klas
Rålambs penna hade.hvassare spets. Några lärda,
måhända Lundius, påslodo, det* efterträd a qde konung hade
rätt att bryta den föregåendes löften, om de ock vore
med underskrift och sigill bekräftade. Då skref Rålamb:
hvad trygghet kan en undersåte på sådant sätt hafva.
I orättvisa och bedrägeri öfvergå ¿ylika läror t. o. m.
Machiavells, och de kunna icke vara utstuderade vid
någon annan högskola än den, der Lucifer sjelf varit
första professorn 2).

I sammanhang med dessa ämnen må ock följande
uppträde förtäljas. Vid riksdagen 1680 berättades, att

1) Riksarkiv. Viror. Illustr. Xitera; brefvet dat. Haj 1691.

2) Klas Hålambs dedukt. 5 Bok. 7 kap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free