Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duktioner återtaga kronans bortgifna eller sålda gods och
räntor, skulle skattebördorna på ofrälsestånden återgå till
det mindre belopp, som utgjordes före Gustaf Adolfs
krig och godsens och räntornas dervid i stort började
försäljning.’ Detta var allmänna tankan, allmänna talet
och meningen, då man omkring och efter 1650 ropade
efter reduktion; och otvifvelaktigt bar denna åsigt, denna
beräkning lockat ofrälsestånden till förberedandet och
slutliga antagandet af enväldet. Men detta deras hopp
slog nästan helt och hållet felt. Oaktadt de 1680
påböljade orh sedan fortgående starka räfsterna, har dock
på många år derefter ingen mot förhoppningarna
svarande förminskning ägt rum i landets skattebördor. Andt-i
ligen år 1693 skedde den efterlängtade större
nedsätl-ningen; men den sträckte sig då icke längre än till de
utomordentliga gerder, som från och efter 1675 blifvit
för sista krigets skull utbetalta, och hvilka nu eftergåf«
vos. De gamla under och efter Gustaf Adolfs tid
uppkomna extraordinario skatterna, hvilka ständerna 1650
och allt sedermera trott sig genom en sträng reduktion
kanna slippa ifrån; dessa skatter blefvo i det närmaste
bibehållna och öfvergingo nästan till ordinarie natur.
Som nämndt är, har äfven adeln vid enväldets
beviljande haft sin enskildt egennyttiga beräkning; neml.
att genom den stärkta och derföre tacksamma
konunga-magten skyddas mot ofrälsemännernas enträgna och bittra
angrepp. Äfven denna plan gäckades. Karl den elfte
använde den erhållna magten icke till att skydda utan
tvärtom att än hårdare krossa adeln.
Inbördes skadelystnad och enskild egennytta, se der
de driffjedrar, som i denna statshvälfning ganska ofta
ledde de sinsemellan stridande ständerna! Det första
mål, hvartill de sålunda kommo, var gemensam
förnedring och olycka.
Ofta blifva dock folkens Öden ledda till helt andra
mål, än de sjelfva i sin kortsynthet åsyftat och med
sina villor förtjent. Så äfven här. Envaldsmagten med
åtföljande räfster bidrog kraftigt att försvaga den aristo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
