Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för undef sökningen nödiga räkenskaper och uppsatser.
Att dessa skulle så vidt möjligt blifva för de anklagade
riksförmyndarne ofördelaktiga; detta följde af sjelfva
kom-missjonens ursprungliga riktning och ledande personer.
De skäl och bevis, som Gransknings-kommissjonen
vanligen använde mot riksförmyndarne, voro följande fyra.
i:o År 1662. hade regeringen antagit den af Gustaf
Bonde då uppgjorda staten. Sedermera och år efter år
beviljades deri flera dels nya sysslor, dels tillökningar
på de gamlas löner. Alla sådana ¿itöfver nämnde stat
beviljade utgifter blefvo nu af Gransknings-kommissjonen
ansedda och angifna som öfverflödiga slöserier, de der
borde af riksförmyndarne ansvaras.
2:o För att en gång för alla sätta en bom mot
hvarjehanda obilliga anspråk på gåfvor eller ersättningar
m. ro., hade förmyndare-regeringen, i synnerhet år 1661,
fastställt några allmänna grundsatser, för eller mot
beviljandet af dylika fordringar. Dessa åtgerder voro för
det mesta föreslagna af Gustaf Bonde och åsyftade ökad
sparsamhet. En dylik så kallad General-resolutiqn var
t. ex. beslutet, att icke lemna någon ersättning för
sådana förläningar, som Karl Gustaf gifvit i de blott af
svenska troppar öfversvämmade, men aldrig till Sverge
genom fredslut afstådda länderna, o. 8. v. Nu hände
ganska ofta, att riksförmyndarne sjelfva bröto både denna
och andra dylika general-resolutioner. Skälen kunde
vara, ena gången goda, andra gången egennyttiga. Alla
dylika händelser blefvo dock nu af
Gransknings-kommissjonen, utan undantag ansedda som olagliga och uppförda,
sftsom de der borde af riksförmyndarne ansvaras.
3:o Tredje skälet eller beviset var den så kallade
Blfta boken. Vi känna dess uppkomst, innehåll och
vederläggning 1). Fastän skriftens opålitlighet var allmänt
kSnd och i rådsprotokollen vitsordad 2), blefvo dock dess
1) Se 18:e Delen, ss. 110—117.
2) 1 Stora Kommissjonen yttrades dock, att det var endast
genom trug och tvång, som De la Gardie kunde i rådet
genomdrifva sin vederläggning af Blåa boken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
