- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
292

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förare Johan Gabriel Stenbock icke infunnit sig i rådel.
Också finner man, att n&mnde herre har just vid samma
lid iogått en förlikning med det rådande partiet, och
att konungen lofvat honom att efter sin önskan och för
sin parson erhålla anklagelse-punkterna serskilda och
bestfknda i). Måhända har Stenbock deremot utfSst sig
alt öfvergifva de andra anklagade; ty detta gjorde han
verkeligen. Han deltog ej reer i deras
försvarsöfverlägg-ningar, utan förklarade sig nu mera erkftnna Stora
Kora-missjonen som laga domstol, m. m. Detta aHt var helt*
och hållet stridande, mot hvad han och de andra förut
yrkal, och vickte derföre bitter ovilja, och i r&det så
skarpa ordvexlingar, att protokollet blef dervid afbrutet2).

Den 15 Febr. ankom till rådet ett nytt paket,
hvil-ket, liksom de förra, innehöll ytterligare allmfinna och
gemensamma beskyllningar, och derjemnte Stora
Kom-missjonens tillsfigelse, att hvar o^h en af herrarna skulle
ur den gemensamma anklagelseskriften utleta de honom
angående punkterna och deröfver afgifva sin
férkla-ring. Vid detta nya och åndå hårdare anspråk yttrade
rådsherrarna ett lika bittert som allmSnt missnöje.
Således, skrefvo dt, således fordrar man, att vi sjelfva
skola framleta anmärknings-punkter mot vårt
uppfö-ramde, och derigenom bltfva våra egna åklagare.
Sådant är doek o er hör dt. Lag, häfd och billighet kräfva
ju, Att mot kvarje anklagad skall uppträda en
bestämd åklagare, hvilken det tillhör att tydligt
upp-gifva de punkter, som läggas den sakförde tili last ?
Herrarne ingingo derföre genast till konungen med en
böneskrift i ofvanstående riktning 5). Tre dagar derefter,
eller den 18 Febr., kom Lindskiöld upp i rådet igen,
och tillkftaoagaf följande konungens svar. Hans maj:t,
sada han, har befaUt mig underråtta deras excellenser,
att hans majtt finner både onödigt och omöjHgt att

1) St. Kom:s prot. d. 11 April och 24 Sept. 1681.

2) Rådsprot. d. 2 och 7 Mars 1081.

5) Rådsprot. d, 15 Febr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free