- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
298

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linde ofvannäronde antingen ntebKfna eller protesterande
herrar såsom de der contumaciter eller af tredsko
underlåtit fullgöra domstolens och rättegångsordningens
föreskrifter.

EJ 11 annat ämne för tadel och missnöje var följande.
Ganska ofta förekom den händelsen, att riksförmyndarne
hade gifvit en förläning, och att konungen, hlifven
myndig, hade sjelf belcräftat samma gåfva. Sedermera
befanns cfock, att åtgerden var stridande mot de reglor,
som vid Stora Kommissjonens efterräkningar blefvo
antagna« Hvilkendera skulle nu gälla, antingen konungens
, uttryckligt gifna bekräftelse på förläningen, eller det
all-minnå’ förhållningsbref, som för Stora Kommissjonens
arbeten blifot ut färdad t? Det uppstod en strid
emellan Karl den elftes båda starkaste lidelser; mellan hans

- kärlek, å eua sidan till penningar och ökade inkomster,
och k öndra sidan till vigten och värdet af hans
konungsliga magt och anseende. Den förra känslan segrade och
Wi aflemnacte en skriftelig’befallning att i ofvannämnde
brydsamma val skulle konungens serskilda
bekräftelse-bi^f anses ogilltigt, såsnart det ¿tridde mot de antagna
general-resolutionerna. Denna förklaring var dock
gif-ven åt Liqvidation£-kommissjonen, och således icke
egentligen gällande för Stora Kommissjonen. Ilånga af den
sednares medlemmar ansågo derföre betänkligt att dömma
rikfföripyndarne till ansvar för åtgerder och gåfvor, som
konungen fcjelf* blifven myndig, hade bekräftat. Lowisin
framförde väl mundtligen konungens befallning,*att dy-

* lika hans’enskilda stadfästelsebref icke skulle gälla i strid
mot de allmänna stadgarna. Kommissjonen beslöt dock
att aqjiålla dm konungens skrifteliga utlåtande häröfverl).
Karl tycke? dock hafva ogerna velat omigen utfärda ett
sådant formligt upphäfvande af sina egna ord; ty Stora
Kommissjonen fick idke den begärda förklaringen. Frågan
blef kort derefter omigen upptagen. Rådman Torssell
sade: A ena-sidan Åberopas riksfönnyndarnes gåfvo-

l) St Eom:s prot. d. 11 Qct. 1681.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free