- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
340

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väl hos konungen. Måhända var det dock, för att
befrias från ovännerna i Sverge, som han flyttades i
egenskap af statskommissarie till Bremen. Afven der finna
vi honom inom kort invecklad i brinnande rättegångar,
mot guvernören, mot regeringen, mot Wisroarska
tribunal et, m. fl. 1). Han dog slutligen år 1705.

Befriadt från denna mannens tillvitelser, hade dock
kammarkollegium ännu många punkter utestående. Dess
medlemmar ansågo derföre bSst, att med konungen ingå
den öfverenskommelse, att hvar och en bland de
sakförda utbetalade en viss rund summa, mot hvilken de
skulle vara befriade från Rammarkommissjonens
ytterligare tilltal. Amiralitets-kollegium* hade föregått med
saihma exempel 2). På sådant sfilt tyckas dessa tvenne
ämbetsverk hafva, åtminstone till större delen, kommit
ifrån Rammarkommissjonen och dess efterräkniogar.

Krigskollegium hade sista platsen i ordningen; men
näst kammarkollegium de flesta och svåraste punkterna
i anmärkningslistan. Man upptog antalet af de serskilda
räkenskaperna till 40,000 och den hoplaggda
anklagelsesumman till flere millioner d. s. m. 3). Detta
9mbetsverk ville Itkvftl icke, såsom kammar- och
amiralitets-kollegierna gjort, ingå med konungen någon slags
öfverenskommelse eller till honom utbetala någon större eller
mindre summa, såsom lösepenning från rättegången. Det
förklarade sig tvärtom vara helt och hållet oskyldigt,
och begärde att lagligen få detsamma bevisa. Kollegii
medlem, ftlttygmästaren Gustaf Oxenstierna, en bror till
grefve Bengt, satte sig i spetsen för motståndet. Den
fi Septbr. 1687 inlemnade han en utförlig skrift, hvari
han visade eller åtog sig att bevisa kollegii oskuld och

1) Rådsprot. d. 9 Okt. 168S.

2) Nordin. 4:o, 201, sid. 254. Tilas’ berättelse om sitt
arbete i Kammarkommissjonen.

3) Enligt de vanligaste uppgifterna. De bestäsda summor,
Tilas nämner, gå till nära 2,000,000; men innefatta Icke
en hop punkter, hvilkas belopp han 6ade sig ännu Icke
kunna uppgifva. Nordin. 4:o, 201, s. 233 och f. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free