- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
7

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dertill mycket bidrog, voro de besittningar, som
tillerkändes åt sönerna efter Birger Jarl och Magnus Ladulås.
Hvar och en af dessa fick sitt eget hertigdöme, bestående
af ett eller flera landskap med skatter och underliggande
gårdar, således äfven dess kronogods. Härigenom led
staten en förlust, som icke blott var stor utan ock hotade
att blifva långvarig; ty troligtvis hade dessa furstendömen
egenskapen af ärftliga förläningar. Hela inrättningen var
sålunda ett bemödande att införa den tyska ärftliga
länsrätten, feodalismen. Försöket misslyckades. Genom
Nv-köpingsmorden och statshvälfningen 1319 återföllo de sista
af dessa hertigdömen till kronan.

Statens inkomster och gods blefvo ytterligare under
denna tid förminskade genom de gåfvor och testamenten,
som konungarne anslogo åt kyrkor, kloster m. m. och
hvartill ej sällan kronohemman och lägenheter togos.
At-gerden var olaglig; ty konungarna hade ej rätt att
sålunda bortgifva kronans gods. Atgerden minskade ock
statens inkomster ganska mycket; ty de sålunda bortskänkta
godsen återföllo icke som andra förläningar till kronan,
utan stannade för alltid hos kyrkan. Men åtgerden var
enlig med tidens anda och blef derföre ej heller tadlad,
förrän missbruket hunnit till en förderflig höjd och
allmänna tänkesättet begynte i följe deraf betrakta saken
med andra ögon. Denna åtgerd, att till kyrkor och
kloster bortgifva kronogods, hade för öfrigt börjat vidtagas af
Olof Skötkonung och fortfor under hela den tid, som
katolska läran var i Sverge rådande.

Kronogodsen blefvo ytterligare och åtminstone tidtals
mycket minskade genom de förpantningar, som regenterna
stundom tilläto sig. Så bortlemnades någon gång icke
blott enskilda hemman, kungsgårdar och slott utan ock
hela landskaper. Magnus Smek gjorde sig mycket skyldig
till detta missbruk, och än mera konung Albrekt. Den
oordentliga och slösande förvaltningen gick under denne
sednares regering till en ganska förderflig höjd, och det i
alla vägar och samhällsklasser. Innehafvare af kronans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free