Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE AFDELNINGEN.
OM STORA REDUKTIONEN.
ADERTONDE KAPITLET.
’ i
INLEDNING.
Europas samhällsförhållanden undergingo vid denna tid
en stor förändring, serdeles här i norden. Den bestod
i konungamagtens tillväxt, och det i nästan alla
hänseenden. Tidens anda gillade åsigten och lättade
verkställandet. Flere mycket ansedda författare drefvo sådana satser.
Den på sin tid mycket omtalade engelsmannen Filmer
lärde, att hvarje konung hade en honom af Gud uppdragen
faderlig och oinskränkt magt öfver både folk och land, i
följe hvaraf såväl undersåtarnes personer som förmögenhet
och jord vore uteslutande konungens egendom, hvilken
denne kunde efter behag använda. Den ryktbare
tänkaren Hobbes kom till nära nog samma slutsats, ehuru
utgången från helt olika grunder. Dessa läror vunno då
för tiden och isynnerhet bland lägre samhällsklasser långt
mera bifall, än hvad det nu rådande tänkesättet föreställer
sig. Förut var det i synnerhet de högre stånden, som
hindrat konungarnas envälde. Men den magt, dessa
samhällsklasser ägde, hade ofta blifvit använd att främja deras
enskilda fördelar och förtrycka lägre stående medborgare.
Dessa sednare önskade derföre konungamagtens
förstärkande för att sedermera genom densamma befrias från det
öfvervälde, adeln hittills innehaft. Förhållandet är allmänt
kändt och i dessa berättelser redan förut omständligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
