Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deltog i dessa eröfringskrig och dervid spillde sitt lif eller
sitt blod o. s. v. — Ytterligare hade ofrälsestånden
anmärkt, att ju mer jorden öfvergick i adelns hand,
desto-mer förlorade konungen sin omedelbara magt öfver
bönderna, hvilka deremot, som frälse landsåter, lades närmast
under adeln. Mot denna anmärkning framkastades blott
en tom fras. — Lika matt blef svaret på ofrälsemännens
yttrande, att då konungen fick sälja skatteräntor och
kronogods åt adeln men aldrig köpa frälsegods från adeln,
skulle samma adel till slut bemägtiga sig all rikets jord.—
Ofrälsemännen hade såsom en ytterligare obillighet
anmärkt, att de nya extra-ordinarie skatterna blefvo af adelns
bönder betalda blott med hälften, af hvad skattebönderna
erlade. Adelsskriften svarade, att tungan af rusttjensten
svarade mot andra hälften; men dervid förtegs den vigtiga
omständigheten, att adeln var för denna sin rusttjenst
redan förut till fullo godtgjord genom frihet från de äldre
skatterna, och att halfva befrielsen från de sednare
tillkomna var en åt ståndet efteråt gifven ny fördel, som
icke motsvarades af något nytt dess åliggande. —
Ofrälsemännen hade ytterligare påstått, att rikets tjenster borde
gifvas, icke åt börden af ett enda stånd, utan åt vettet,
lärdomen, dugligheten, i hvad klass de ock funnos.
Adelsskriften svarade: denna anhållan visarJ huru
ofrälsemännen i sina hjertan drifvas af oregelbunden äregirighet,
samt åtrå efter de höga tjensterna. Att bifalla denna
deras trängtan skulle dock vara orimligt och störta
fäderneslandet i förvirring och olycka, fiender och främmande
till hugnad och åtlöje. Adeln är nämligen det stånd, som
alltid varit riket till styrka och prydnad, och som för
detsamma offrat lif och gods. Inom ridderskapet har
också näppeligen en enda person funnits, som deltagit i
något, som ländt fäderneslandet till skada. Alt nu nedsätta
ett sådant stånd till likhet med andra mindre förtjenta
och mindre uppodlade, det vore både orättvist och skadligt.
I dylik anda var en del af det nu uppsatta adelsförsvaret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
