Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som genom kronogodsens afyttring dem påkommit, då och
sedermera stego samma deras utlagor blott till något öfver
16.000 d. s. m. 1). Huru hänger det då i hop med
klagomålen, att deras skatter blifvit ökade genom
kronogodsens försäljning? — Icke nog härmed! Borgerskapet,
som låter illa öfver adelns erhållna kronoräntor, har sjelft
af krcnan erhållit friheter och fördelar, som tillsammans
stiga lika högt och högre än hela borgerskapels bevillning,
Deras medgifna källarfriheter gå årligen till vid pass
13.000 2)y deras undfångna andel i accisen och
bakugns-penningarna likaledes till vid pass 19,000 d. s. m. 3).
Således åtnjuta de årligen af kronan omkring 32,000 cL
s. m., d. v. s. jemnt dubbelt så mycket, som deras årliga
bevillning till samma krona numera utgör. —
Borg-rama klaga ytterligare der öfver, att kungsgårdarna blifvit
åt adeln sålda eller bortgifna; men de förtiga, att icke
mindre än sju sådana större lägenheter voro redan före
år 1650 bortgifna åt städema, just åt borgerskapet sjelft. —
Ofrälsemännen hade 1650. ytterligare påstått, att adeln
gjorde hård tid, emedan den innehade kronans gods,
hvar-fdre regeringen ej kunde samla några förråder att i
miss-växt-år lillgripa. Adelsskriften svarade, att borgaren
ingalunda var den, som vid missväxt-åren gjort sig känd
för något serdeles ömt hjerta; och hvad allmogens
barm-hertighet anginge, kände man det gamla ordspråket, att
den, som vill draga skinnet af en bonde, skall taga en
annan bonde till flåbuse, o. s. v.
Adelns svar innehåller dessutom några andra
punkter, hvilka dels vederlägga åtskilliga ofrälsemännens
påståenden, dels lemna vigtiga upplysningar om dåtidens
förhållanden. De må derföre här upprepas. Ofrälsestånden
hade både 1650 och sedermera nästan vid alla tillfällen
yttrat missnöje deröfver, att kronans gods blifvit genom
4) Bilagorna härom äro undertecknade af G. Engelkron och G.
Walraw.
2) Bilagan underskrifven af S. Eldh.
3) D:o d:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
