- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
78

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hållet genom förespeglingen af de stora blifvande
inkomsterna. Dessa talade både till hans personliga böjelse
och till hans konungsliga pligt att främja det allmän-

na bästa. Att detta sednare mycket både led och
lidit genom kronogodsens afyttrande, utgjorde vanligaste
samtalsämnet bland partiet och konungens omgifning. Man
än tadlade, än beskrattade förra regenter ocb den
öfver-flödiga gifmildhet, hvarmed de bortkastat kronans egendom;
och partiet hördes i sådant hänseende kalla Gustaf Adolf
för Kung Orre och Axel Oxenstierna för en narr o. s. v.
Del var under de ensamma vintervistelserna på Ljungby
1677—1679, som man mer och mer förde Karl till
denna sinnesstämning och vidtog de för saken nödiga
förberedelserna. Man uppgjorde de räkningar öfver
statsbri-sten, som borde föreläggas ständerna, och på grund af
hvilka konungen skulle fordra ökade bevillningar. Man
beräknade, att ständerna för att undvika sådana
uppoffringar, skulle antingen af sig sjelfva eller enligt partiets

ingifvelser föreslå en vidsträcktare reduktion. Planen var
i andan af Karls vanliga statskonst; nämligen att ställa
så till, att frågor om obehagliga åtgerder skulle väckas af
ständerna och icke af konungen. För att undvika det
förhatliga i saken, skulle Karl endast visa rikets behof och
fordra medel till deras fyllande; men för öfrigt låtsa en

fullkomlig likgilltighet om sättet o. s. v. Johan Gyllen-

stierna hade uttänkt alla åtgerder, som borde vidtagas;
hvilka personer, som skulle användas; och sättet, huru
de öfriga borde behandlas o. s. v. Om allt detta hade
han uppsatt en ordentlig minneslista och lemnat den till
konungen 1). Efter Gyllenstiernas död blefvo Thegner och
Klas Fleming häri de förnämsta rådgifvarne.

Att för en sådan plan vinna ofrälsestånden var
ganska lätt. Man uppretade deras afund öfver de högre
klassernas bättre belägenhet; man lockade deras egennytta

1) K. Rålambs deduktion 3 bok. 14 kap. Enligt uppgift
af den, sona med egna ögou sett Gyllenstiernska uppsatsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free