- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
82

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den innehöll en framställning om statens behof för
istånd-sättandet af flottan, fästningarna och fotregementerna, och
för återlösandet af de många från kronan bortpantade
godsen. Konungen förklarade, att staten helt och hållet
saknade medel till fyllandet af dessa behofj och att ständerna
derföre borde vara betänkta på nödiga tillgångars
anskaffande. Den 7 Oktober blef den så kallade hemliga
propositionen aflemnad till hemliga utskottet. Den innehöll
ungefärligen detsamma, endast vidlyftigare, omständligare;
men icke heller der förekom ett enda ord, som omedelbart
pekade på reduktion. Man hade noga följt Gyllenstiernas
plan, att konungen icke skulle på något sätt synas i denna
fråga; utan att den borde så mycket som möjligt få sken
af att komma endast och allenast från ständerna. Sjelf
uppehöll sig Karl esomoftast ute på Ulriksdal, dels af
vanlig kärlek för landet, dels måhända för att låtsa vara
främmande för riksdagsärendernas ledning.

Att staten enligt konungens uppgifter behöfde
penningar, och mycket penningar, detta var ovedersägligt;
men hvar dessa penningar skulle tagas, derom blef nu
frågan. Konungen tillsporde rådsherrarna. Dessa föreslogo
hvarjehanda, t. ex. ökad sparsamhet: iakttagande af 1662
års stat; utförandet af 1655 års reduktion och det också
i de eröfrade landskapen; Bornholms-godsens återtagande
under kronan; ytterligare en gerd på adeln, lika med den
af 1678; samt slutligen, att hvar och en, som af kronan
fått gods, skulle deraf i bevillning gifva tredjedels eller
halfva inkomsten och det under en tid af 4 årl). Dessa
anbud voro ganska betydliga: antingen de nu kommo från
fosterlandskärlek eller från fruktan för reduktionen. De
blefvo likväl icke antagna. Också andra utvägar
föreslogos. Både i rådet och annorstädes talade man om
stats-ba-nkrutt, och Bengt Oxenstierna ville bjuda kronans
fordringsägare blott 50 procent af bufvudstolen ® . Per Sparre

\) Rådsprot. d. 15 och 18 Oktober -1680.
’?) Samma ställe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free