Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framför andra och på allt möjligt sätt förföljas och
nedtryckas. Redan första dagen, reduktions-kommissjonen
sammanträdde, väcktes derföre fråga om att indraga nämnda
friherreskap. Lindskiöld satte sig deremot. Staten har,
sade han, ingen laglig rätt att återtaga konungens enskilda
arfvegods på samma sättsom man gör med
kronogodsen. — JoJ svarade Lindhielm, om ett riksdagsbeslut
sådant föreskrifver. — Lindskiöld invände: det vore alldeles
orimligt att sammanblanda konungens enskilda med statens
allmänna egendom. Ekholmcns friherreskap är gifvet blott
af konungahusets arfvegods; derföre har-staten icke någon
rätt att detsamma indraga. Dessa skäl blefvo af Gustaf
Adolf De la Gardie ytterligare utvecklade och stärkta
genom nya; t. ex. att Ekholmen aldrig stått i kronans
jorae-bok, utan blott i Wasa-slägtens enskilda; — att en
konung borde hafva rättighet att åt erkänd dotter bortgifva
några sina arfvegods; — och att i annat fall borde man
äfven återtaga de likartade hemman, som Gustaf Adolf
o /
skänkt till Uppsala högskola m. m. Striden fördes å De
la Gardies sida förnämligast af Lindskiöld; men å den
andra af Lindhielm, samt af Lars och Klas Fleming. Det
var ett nvtt spår af den gamla fiendskapen mellan de båda
slägterna. Framdeles skola vi omtala de skäl, hvarpå man
grundade förordningen att vederkänna bortgifna
gustavianska arfvegods, på lika sätt som kronohemman. Detta
märkvärdiga beslut var likväl ännu icke fattadt, och kunde
således ej heller åberopas som skäl för den nu
ifrågavarande indragningen af Ekholmen. 31 en De la Gardie skulle
nödvändigt utarmas och störtas. Brynte Cronskiöld
uppletade också en jordebok af 1613. och likaså upptäcktes
en äldre af 1599, der i brädden stod antecknadt, att
Ekholmen vore ett sakfallsgods efter Gustaf Trolle. De la
Gardies parti genmälte, att dessa brädd-anmärkningar vore
obestyrkta, och att deremot sjelfva jordeböckerna alltid
upp-togo egendomen som ett gustavianskt arfvegods 1). Det
4) Redukt.-kommiss. pr o t. den 40, 42, 13, 44, 4 3, 20 Jan.
4684. Jfr. Nordin. Fol. bund. 34. Kgl.br. d. 30April 4(394.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
