- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
130

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bete, kanske till och med lif och blod, och sedermera för
sina öbetalda löner erhållit ett gods; då anser man denna

hans fordran som ofruktbar och vill icke medgifva honom

någon ränta derå. Sådant är både orättvisa och synd l).
Inom sjelfva reduktions-kommissjonen höjde sig allvarliga
stämmor mot åtgerden. Ifrigt och gång efter annan
framhöll Jakob Fleming den antagna skilnadens orättvisa, och
a 11 det vore detsamma, om ämbetsmännen erhållit sin lön
i gods eller i reda medel; ty man hade under förra tider

sällan haft andra penningar än dem, som influtit för

sålda gods. Han öfverröstades dock af Klas Fleming,
Lindhielm, Gyllenborg, Cronskiöld, m. fl. Dessa valde en
skrifvare vid namn Beijer att utarbeta alla hithörande mål;
men när Klas Fleming erbjöd honom platsen, förklarade
Beijer, att samvetet icke tillät honom befatta sig med en
sådan åtgerd 2 . Man valde en medgörligare. Allmänna
tänkesättet ogillade dock ganska högt hela denna efter-

räkning. För sitt deltagande deri blef Stenbock så
häftigt tadlad, att han uppsatte och kringspridde en serskild
skrift, i hvilken han så vidt möjligt sökte dels försvara,

dels urskulda sin andel i åtgerden 3).

Oakladt allt detta klander, satte dock Karl den elfte
beslutet i verkställighet senast och utan något skonsmål.
Ofta t. ex. hade under statens penningebrist svenska
sändebuden vid främmande hof icke utbekommit sina arvoden

utan nödgats länge nog sjelfva bekosta sitt underhåll. För
dessa innestående löner hade de sedermera erhållit gods i
betalning. Nu blefvo också dessa behandlade enligt nyss-

1) Nordin, acta pubiica 467o—1693. G. A. De la Gardies
förslag att betala Sverges skuld, uppläst i riksrådet d. 27
Oktober 4682.

5) R ed uk t.-kom miss. prot. d. 6 och 9 Juli 1681.

3) Nordin. J. G. Stenbock till redukt.-kommiss. den 8 Okt.
1684. Fol. 30, s. 374. Enligt Nordin. Fol. 82, s. 40
har dock Stenbock förklarat, det han icke ansåg alla
löne-fordringar böra utan undantag skattas för ofruktbara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free