Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan och enskild slägt hade. Detta förhållande varade
till riksdagen 1600. Men då föreskrefs, att den nästan
svagsinnte och serdeles misshushållande hertig Johan icke
skulle af sitt furstendöme eller arf kunna evärdeligen
något bortgifta, utan med sådant beting3 att riket må hafva
någon afväntnings-rätt der till. Det var ett nytt villkor,
hvarmed den kraftfulle Karl den nionde band händerna
på sin svage och omyndige brorson. I Öfrigt bestämdes
alldeles icke, hvaruti denna »kronans afväntnings-rätt»
skulle^ bestå.
Ar 1622 och efter hertig Karl Filips död voro alla
de svenska Wasaherrarna borta, med undantag af konung
Gustaf Adolf sjelf, hvilken således ensam kom i besittning
af de återstående arfvegodsen. Man började derföre ock
från denna tid att i jordeböckerna sammanblanda besagde
egendomar med de allmänna kronogodsen. Detta skedde
likväl icke i följe af något vederbörligen fattadt beslut,
utan mest af ämbetsmännens lättja eller vårdslöshet l).
Emellertid hade alla de arfvegods, som herrarna af
gustaf-vianska slägten bortgifvit, hitintills blifvit oklandrade och
ansedda såsom gåfvotagarnes lagliga egendom. Till och med
1680 års riksdags- och reduktions-beslut nämnde icke ett
ord mot dessa besittningar.
Men redan samma dag, som den nya
reduktions-kommissjonen för första gången sammanträdde, hördes flera
1) R e du k t.-kan s 1. Redukt.-kommiss. prot. d. 4 0 Jan. 4 680.
Jemnför Oinskränkta enväldet hos Karl den elfte
af Witde, öfversatt af Renzel, sid. 232. — För sin
misshushållning med kronans medel har Kristina förtjent och
fått uppbära mycket tadel. Förbisedd har dock dervid
blifvit en sak, som talar till hennes fördel. Hon var rätt
urf-vinge och egarinna till alla i S\erge varande gustafvianska
gods. Vid tronafsägelsen begagnade hon icke denna
rättighet, utan lät sina arfvegods tillfalla staten eller
efterträdaren. Detta må och bör i någon mån ursäkta, om icke
slöseriet, åtminstone det stora anslag, hon åt sig förbehöll.
— Eller måhända hafva berörde gods redan förut blifvit
genom någon offentlig handling förvandlade till
kronohemman? Sådant har likväl ännu icke blifvit ådagalaggdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
