Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM RA- OCH RÖRS-KOMMISSJONEN.
Rå- och rörs-hemman kallades gårdar, som blifvit
upptagna inom säteriers rå och rör, eller inom den gårds
rågång, på hvars ägor säteriet var beläget. Sådana gårdar
å t njöto flere ej obetydliga friheter. Också i denna punkt
hade adeln bedrifvit mycket underslef. Alla regeringar,
alla gamla handlingar klaga; t. ex. alt man inköpte andra
närbelägna gårdar och förvandlade dem sedermera under
ett eller annat svepskäl till rå- och rörs-hemman; —
vidare, att många adelsmän, som hade tvänne närbelägna
säterier, sökte på samma sätt förvandla sina mellanliggande
af annan jordnatur varande skattegårdar till rå- och
rörshemman, hvarigenom de befriades från flere pålagor och
blefvo för sin ägare indrägtigare än förut. Stundom
uppförde man på ett vanligt frälsehemman blott en bod eller
ett stall och rödfärgade dem, och förklarade sedermera
gården för ett säteri och dess underlydande för rå- och
rörs-hemman. Dessa och dylika underslef lyckades ej sällan.
Slägtingar, vänner och ståndsbröder fällde såsom
härads-hofdingar, lagmän eller landshofdingar utslaget. Ar 1638
hade Kristinas förmyndare sökt allvarligen utrota detta
missbruk. De utfärdade mot detsamma en förordning, så
sträng, att till och med Karl den elfte år 1681 gillade
och förklarade den för gällande lag. Men verkställigheten
blef sedermera mycket försummad under den slappa eller
oordentliga fagskipning, som utmärkte Krislina, Karl
Gustaf och Karl den elftes förmyndare. En mängd olagliga
säterier och rå- och rörs-hemman hade således uppkommit
och kronans inkomster blifvit i samma mån orättvisligen
förminskade. I sittande råd klagade Johan Gabriel
Stenbock häröfver och försäkrade, att, om alla sådana missbruk
afskaffiades. skulle kronan derpå vinna 60,000 d. s. m.
årligen l).
Här var således en reduktion både billig och rättvis.
Redan 1678 och 1681 hade också fråga varit om dessa
-i i
4) Rådsprot. d. 20 Febr. 1674.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
