- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
173

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af .konungen* och fingo dock i uppdrag att handlägga äfven
-inrikes och beskattnings-ärénder. Hela utskottet är, sade
man, en enskild af konungen nämnd kommissjon, hvilken
efter hans i tysthet tillkännagifna önskan uppsätter svaret
på hans propositionerJ hvilket förslag sedermera ingen
vågar motsäga.

På riddarhuset var i alla händelser föga hinder att
numera vänta. Per Sparre, högadelns talare vid 1680
års riksdag, hade redan 1682 nästan helt och hållet
tystnat. Numera genom reduktionerna utarmad och
nedsla-gen, hade han blifvit förvandlad till en eftergifvande
jaherre för konungens befallningar. Partiets förnämsta talare
vid 1682 års riksdag, Karl Gustaf Oxenstierna, hade
blifvit utnämnd till svenskt sändebud i Wien och kunde
således ej längre vara till hinders. Någon ny sakförare
hade sedermera icke på den sidan uppträdt. Deremot
kunde hofpartiet påräkna Jakob Gyllenborg, Nils
Gylden-slolpe, Lars Wallensledt, Johan Rosenhane l) och
förnämligast och framför alla den lärde, snillrike och glade Erik
Lindskiöld, hvilken också förordnades till landtmarskalk.
Det var första gången, denna syssla anförtroddes åt en
person ur tredje klassen på riddarhuset. Derföre och
såsom en hofvets partigängare, blef han hos många mindre
välkommen; men deremot så mycket mer hos andra. Hans
utnämnande var en artighet mot småadeln, der ännu många
gnistor glödde af den gamla afundselden mot de äldre och
anseddare slägterna.

Konungens proposition begärde nya eller förnyade
be-villningar för att upphjelpa flotta och fästningar samt
betala rikets återstående och drvga skuld. Det var det

« u i

vanliga sätt, hvarigenom ständerna drefvos att föreslå nya
redijktioner. Men ofrälse-männen tycktes numera skygga
tillbaka för flere beslut i den vägen. Ständerna föreslogo
i stället högre tullumgälder och nya gerder, till oc;h *med
drygare än 1680 och 1682. De gjorda beviUningarna

–––––––––––––––––––- o........... .

4) I.inköp. ark J. Rosenhanes aytobiografi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free