- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
183

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rådet förstod vinken, och måste ratta sig derefter. Det
gick dock ogerna, hvilket kan ses af deras i många
hänseenden märkliga svar. 1 begynnelsen talade betänkandet
mot de nu föreslagna ingreppen i fordna tiders löften och
öfverenskommelser; allmänt bästa, hette det, får ej alltid
vara högsta lag; ty då blir läkemedlet ofta farligare än
sjukdomen. Rättoisa och ordhållighet äro nämligen de
pelare, på hvilka hvarje borgerligt samhälle hvilar. Längre
fram började dock betänkandet att steg för steg gifva med
sig. Det hette vidare: räntorna böra visserligen minskas,
men på alla och icke blolt på kronans skulder.
Ytterligare tillädes: om likväl pant-innehafvarens ränta skall
nedsättas ända till 5 procent, så bör detta dock icke
hafva tillbakaverkande kraft, utan gälla endast från och med
kungörandet af ett sådant beslut. — Derpå sänkte sig
rådets medgifvande ännu ett steg, och det ganska djupt.
De tilläde nämligen: om likväl ränte-nedsätthingen
nödvändigt skall tillerkännas en också tillbakaverkande kraft,
och om pantlösa fordringsägare skola betalas på sätt,
som föreslaget är; då råda vi, att grundsatsen deraf icke
må offentliggöras, hvarken i riksdagsbeslutet eller i några
slags kungörelser; ty allmänna lagen tillåter icke ett
sådant afräkningssätt emellan enskilda personer; och, användt
i allmänna förhandlingar, stärker det icke ers majestäts
förtroende hos utländningen. Vi råda derföre eders
majestät att i sådant fall icke trycka riksdags-beslutet, utan
behålla det skriftligt hos sig och efter behof använda dess
innehåll samt i stöd deraf uppgöra med hvarje enskild
fordringsägare sin räkning 1Alltså! – Rådsherrarna
började med att ogilla, men slutade med att bifalla
förslaget. De blygdes dock för detsamma så djupt, att de
bådo konungen söka förhemliga hela åtgerden.

Samma dag, som ärendet bifölls af hemliga utskottet,
blef det ock på riddarhuset framställdt. Landtmarskalken

4) Riks ar k. Riksdagaacta 4686 4:to, riksrådets betänkande
d. 6 Okt. 4686.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free