Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\ *
henne penningar och det till hennes stora fördel; och hvad
jag sagt, det kan jag säga med ganska godt samvete. —
Lindskiöld genmälte: herr Sparrfelt har sitt samvete för
sig. Men äfven vi hoppas göra efter vårt samvete, och
efter en rigtigare åsigt. Menemedan herr Sparrfelt
åberopar andra i lika läge med sig, har han då någon
full-magt af dem? Sparrfelt svarade: ja, jag torde nog hafva
en sådan fullmagt och tillika ett bättre förslag till
pante-godsens inlösning. Lindskiöld frågade, om ej riddarhuset
kunde få del af detta bättre förslag. JOj sade Sparrfelt^
jag föreslår, att alla rikets innebyggare bevilja ett
sammanskott för att dermed inlösa kronans bortpantade gods.
— Men, genmälle Lindskiöld, just derförej att
pantinnehafvarne besitta kronans godsjust derföre hafva rikets
öfriga innevånare blifvit redan förut tvungna att betala
gerder och bevillningar. Sparrfelt svarade: gerder och
be-villningar hafva vi pantinnehafvare lika så väl som de
andra måst erlägga, och till och med i än högre grad
emedan vi dessutom betalt hvar femte inkomstpenning af
kronans till oss lemnade pantegods. Något svarslös och
förlägen återtog Lindskiöld, jag behöfver ej tvista härom;
ty saken får genom ordentlig omröstning afgöras. Men
det är orätt af herr Sparrfelt att tala på detta sätt.
Då uppstod en öfverste Ramsvärd och förklarade, att tredje
klassen hvarken uppdragit åt herr Sparrfelt att göra dessa
anmärkningar eller deltoge deri. Sparrfelt invände: men
jag talar för mig och mitt samvete och för andra
pantinnehafvare. Gabriel Falkenberg svarade: efter herr
Sparrfelt talar så ofta om sitt samvete; hvar var detj då han
vid 1680 års riksdag röstade bort andra ståndsbröders
grefve- och friherreskap? I denna bittra anmärkning
instämde flera af första klassens medlemmar; och Sparrfelt
kunde icke på densamma finna något lämpligt svar.
Lindskiöld tillkännagaf nu, att saken nästa gång skulle
förekomma till omröstning; men fäslade i förväg ståndets
uppmärksamhet derpå, att det var rikets olyckliga belägenhet?
som tvingade konungen till detta svåra förslag. Hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
