Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En stadfästelse i samma anda hade också blifvit gifven af
Karl Gustaf i riksdags-beslutet och reduktions-stadgan, båda
af 1655; och af Karl den elfte medelbart genom
riksdagsbeslutet 1680 och reduktions-stadgan 1682. Tvärtemot
förstnämnde löften blefvo dock samma afhandlingar rubbade
redan, när köparne dömdes att återbetala, år 1674 vind-och
vaskpenningar, sjetteskäppan 1) m. m.;och, år 1678, bygg-
ningshjelpen 2). Dessa båda räfster inneburo likväl någon
billighet; ty de ifrågavarande räntorna hade möjligtvis enligt
grundsatsen för fyra och en halt procents-taxan bort
inbe-räknas; åtminstone den sistnämnde. Svårare var det
löftesbrott, som begicks 1680, då man beslöt att, om godsen
blifvit betalda med löner eller andra så kallade ofruktbara
fordringar, skulle egendomarna återlemnas till kronan, så
snart deras räntor uppnått köpesummans belopp. Detta
ingrepp i äganderätten, detta upprifvande af ett ingånget
köp, ha vi redan utförligen omtalat 5).
För att trösta och för framtiden trygga köpegodsens
andra innehafvare, lofvades "dem dock, att alla ordentliga
och mot fruktbara kapitaler skedda köpealhandlingar skulle
i öfrigt förblifva orubbade. Denna försäkran intogs i riks-
dags-beslutet 1680 och förnyades af konungen i dess
re-duktions-stad^a af 1682. — Och likväl redan 1686 var
man färdig att bryta detta löfte; — färdig till ett nytt
och svårt angrepp mot samma köpeafhandlingar.
För att kunna rätt uppfatta ämnet och striden, är det
också här nödigt att noga för minnet utreda åtskilliga
fordna omständigheter.
Vid inträffande penmngebehof hade flera bland
wasa-konungarna sålt en mängd kronogods och skotteräntor.
Dervid följdes likväl då för tiden ingen viss taxa. En
sådan blef dock slutligen af Gustaf Adolf införd omkring
1) Se sid. 53.
2) Se sid. 55. Dessa båda slags räntor skulle i den tidens
språk kallas obetalda; och de nu 4686 ifrågasatta
deremot oköpta; men denna skilnad blef sällan iakttagen.
3) Se sid. \ 23 och följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
