- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
219

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

följd, att Karl redan vid midsommartiden 1687 skänkte
efter en fjerdedel af lösepenningen för oköpta räntor vid
sådana gods, som voro sålda före 1632. Men de lidande
nöjde sig icke med denna eftergift. Många och bittra
in-sagor koramo gång efter annan till reduktionen. I
synnerhet utmärkte sig härvid Schedingska arfvingarna. Utom
de allmänna och förutnämnda skälen mot ifrågavarande
åtgerder, framdrogo nämnde herrar äfven följande: när
godsen såldes till frälsemän, blefvo de underkastade nya
bördort. ex. rusttjensten, hvar till ock kommo åtskilliga
bevillningar m. m, Om nu kronan fordrar ny ersättning
för de räntor, som vi af henne inköpt, så fordra vi
till-’ baka att få ersättning för de nyssnämnda inkomster, som
kronan har af gårdarna i vår hand åtnjutit; i synnerhet
som några gods icke ens gifvit oss 2 procent af
köpeskillingen. Vi fordra, att i detta hänseende skall mellan oss
och kronan ordentlig räkning uppgöras. Om dessa
anspråk fäller reduktions-kollegium sjelft följande märkliga
yttrande. Genom de många göromål, vi haft om händer
har kollegium hitintills lämpligen kunnat undandraga sig
uppfyllandet af detta de Schedingska arfvingarnas
påstående. Men, då de så ’enträget yrka på räkning och
redogörelse, torde det blifva svårt att i längden undvika
fullgörandet af deras begäran 1). Det ser ut, som
kollegium trott, att en dylik efterräkning kunde för kronan
blifva mindre fördelaktig. De tillstyrkte derföre konungen
att häldre afstå någon del af sina egna anspråk. Så skedde
ock. I slutet af 1688 efterskänkte han en fjerdedel af
lösepenningen för oköpta räntor också af de gods, som
blifvit sålda efter 1632 2). Enligt dessa grundsatser
fortgick nu indragningen i flera år. Slutligen fann Karl än
större medgifvanden nödiga. Ar 1695 efterskänkte han
tre fjerdedelar af ersättningen för de extra-ordinarie oköpta

1) Nordin, fol. obund. 57, sid. 63ö, 636. Redukt.-kollegii
berättelse d. 46 Dec. 1687. Redukt.-kansl. Kgl. br. till
rodukt.-kommiss. d. 4 9 Dec. 4688.

2) S. st. »; •

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free