- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
253

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

twv eller skänk, da ansågs hemmanet som gåfvogods och
reduktion underkastadt i). Denna behandling grundade
sig på ett Karl den elftes bref af 1683 och hade hittills af
honom blifvit gillad. Den hade också för sig en slags

både billighet och rättvisa. Men i slutet af 1691
började några herrar af ett yngre reduktionsslägte att tänka
efter, om man icke kunde gifva denna räfst ändå större
utsträckning; d. v. s. om man icke kunde återtaga
sak-fallsgods både af ena och andra slaget. Man begynte

derföre tadla de hittills följda åsigterna, såsom för mycket
lindriga. Vid ryktet härom blefvo sjelfva de äldre
reduk-tionsherrarne bekymrade; i synnerhet som till det nya

slägtet hade sällat sig den mäglige Gyllenborg och deras
fältrop var kronans ökade inkomster; ett uttryck, som

alltid klingade väl i Karls öron. Kommissjonen uppsatte
derföre en lång och grundlig berättelse, huru saken
alltsedan Gustaf den förstes tid blifvit handterad. De visade
det hittills gällande indragningssättet och uppräknade alla
skäl både för och mot strängare åtgerder. Mot anfördes
i synnerhet, att sak fallsgodsen voro ursprungligen frälse,
hvarföre deras återställande icke minskade kronans
egentliga och rätta inkomst; — vidare, att restitutions- eller
ålerställnings-magten tillhörde konungadömet och vore
genom riksdags-beslutet 1587 medgifven, hvarföre man icke
hade rättighet att omintetgöra Gustaf Adolfs beviljade
re-stitutioner; — ytterligare, att man hittills hade
beständigt gjort skillnad mellan återställda, d. v. s. restituerade,
och återgifna, d. v. s. donerade sakfallsgods; och att detta
behandlingssätt blifvit gilladt; — och sist, att Karl den
elfte sjelf förklarat återställda sakfallsgods som frälse och
från reduktion befriade. På dessa skäl ansåg
reduktions-kommissjonen sina hittills följda grundsatser vara de
rättaste; men hemställde dock alltsammans till konungens
bepröfvande 2). Karls belägenhet blef härigenom icke rätt

4} "Nordin, fol. bund. 57, s. 651. Redukt.-kommiss.
berättelse d. 47 Dec. 1687.

2) Redukt-kansl. redukt.-kommiss. rcgistrat. d. 28 Nov.469 J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free