- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
322

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utvecklades af den goda uppfostran, han fick, såväl genom
föräldrarnes omvårdnad som egen flit, och hvilken
fulländades genom utrikes resor. Så uppnåddes en höjd af
kunskaper, som för hans tid och stånd voro mindre vanliga.
Utom modersmålet, tyskan, förstod han grekiska och skref
både latin och fransyska. Han var nästan än mera
hemmastadd i matematik, historia och politik. Icke ens
teologien blef honom främmande, och han fattade längre fram
mycken tillgifvenhet för Speners läror. Lynnet var dock
stolt, oböjligt, samt med drag af det slags frihetssinne, som
hvarken tål någon myndighet öfver sig, eller någon sjelf—
ständighet under sig. Mot Karl den elfte, mot sin konung
försvarade han med yttersta ihärdighet sitt land och sitt
stånd och bådas frihet. Mot sina underhafvande utöfvade
han samma egenmäglighet, samma förtryck, som han
bekämpade hos konungen. Vid ungefär 20 års ålder
misshandlade han en ung tjensteflicka på godset så våldsamt,
att hon måste fly till prestgården och der söka skydd. Dit
begaf sig ock en ung handtverkare, hvilken man gissat
hafva varit hennes trolofvade; men denne blef af Patkull
med våld återtagen och svårligen misshandlad samt kastad
i kedjor. Längre fram, och som kapten, förfor han ganska
tyranniskt mot sina soldater. De inskickade derföre till
öfverbefälet en gemensam böneskrift, i hvilken klagades, att
kapten Patkull behandlade dem med odrägligt förtrycky och
att han lät sitt onda lynne utbrista icke blott i bittra ord
och hotelserutan ock nästan i dagligt pryglande; ja, att han
med förhetsadt mod slagit några blodiga och lama, så att
man måst bära dem halfdöda till läkaren; och allt detta
ofta nog, utan att de gifvit någon anledning dertill.. .
o. s. v. — En annan gång var han hos Gustaf von
Meng-den tillsammans med en gammal Riga-borgare vid namn
Reuter, hvilken ansågs vara vän af svenskarna. Någon
ordvexling uppstod, hvarvid Patkuli först förifrade sig med
hårda och skymfliga uttryck, och slutligen störtade öfver
motståndaren med så våldsam misshandling, att han fick
händerna fulla af den gamla mannens gråa hår. Patkull

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free