- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
342

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

före 1643, då den återigen förnyades. Nu blef likväl på
Hastfers ord anlaget, att landtråds-befattningen var icke
af gamla frihetsbref stadfästad och borde således försvinna.
Hittills hade lifflänningarna vanligtvis haft en eller tvänne
landtdagar hvarje år. Karl påstod nu, att detta vore
alltför mycket, och alt de ej behöfde sammanträda oftare,
än han önskade. Bengt Oxenstierna mente deremot att
man icke borde för hastigt afskära deras vayrn vid sådana
sammanträden. Men konungen sade helt tvärt: vi
behöf-va ej landtdagar oftare, än vi ämna föreslå bevillningar
och skatter der, likasom här i Sverge. Och det stannade
dervid. —- En annan fråga blef, hvilka och huru många
skulle komma till ifrågavarande möten, och hur dessa
borde hållas. Karl sade: det är bäst, att sammankalla
dem blott kretsvis; ty om för många träda tillhopa på
ett ställe, kunna de lättare uppreta hvarandra till oro.
Ja, tilläde Gyldenstolpe, ju färre antal och ju mindre
kretsar, desto större säkerhet för eders majestät. Gabriel
Falkenberg invände: man har ju föreslagit, att till
landt-dagarna skola komma blott de, som hafva helt och hållet
egna gods: men icke de, som efter reduktionen komma att
besitta sina förra gårdar endast under ärftlig städjerätt.
Om så sker, blifva landtdagsmännen i hvarje händelse så
få, alt de kunna allesamman utan fara på en gång
hopkallas. Man sladnade ock vid denna åsigt af ämnet. —
Karl yttrade derpå sin önskan, att landtmarskalk vid
besagde möten skulle utnämnas, icke såsom hittills af
ridderskapet, utan af konungen: — att äfven här borde
finnas ett hemligt af konungen valdt utskott; — att på
landtdagen ingen annan fråga borde få väckas eller
besvaras än den, som konungen gjort; — att ridderskapets
Öfriga önskningar borde serskildt och i form af
underdåniga besvär inlemnas till konungen; — alltsammans
ungefär lika som här i Sverge. Dessa Karls egna förslag
blefvo alla af rådet bifallna, och med hänsyn till sista
punkten stadgades sedermera, att besvär skulle få anföras blott,
af en och en serskildt, men icke af hela ridderskapet ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free