- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
343

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mensamt; ej heller på landtdagen utan blott hos
generalguvernören. Hastfer mente ytterligare, att den gamla
förvaltningen borde afskaffas och landet delas och ställas
under fyra af konungen utnämnda fogdarhvilket förslag
också blef gilladt. — Karl Önskade derjemnte, att
stadgarna skulle författas på svenska, för att i Liffland införa
moderstatens språk. Till stöd anmärkte Piper, att man
4643 och 1648 gjorde på samma sätt. Förslaget antogs. —
Öfver den förra stadgan eller utkastet till den nya lästes
tittel-ordet: konstitution. Karls sista anmärkning var, att
man borde borttaga detta talesätt och i stället använda
orden: kongl. maj.-ts förordning. Äfven detta skedde.
Med ledning af anförda punkter blef nu den nya kongl.
förordningen om Lifflands styrelse uppsatt och den 15 Jan.
1695 i rådet antagen l). Inom Liffland mötte den
numera, såvidt vi känna, intet motstånd. Samma - höst blef
enligt dess föreskrifter en landtdag bållen, som slutades
på tre veckors tid, och om hvilken Hastfer inberättade,
att allting hade derstädes väl och ordentligen aflupit. —
Fjorton år härefter var landet intaget af ryssarna; och
regeringen i Stockholm utfärdade ej mer några förordningar
om Lifflands förvaltning.

Reduktionen af lifflänningarnas egendom, frihet och
statsförfattning medförde ock en reduktion af folkmängden,
och just af sjelfva kärnan deribland. Det är med en
sorglig känsla, man betraktar denna olyckliga utveckling af
ett för Sverge i början ganska hedrande förhållande.
Vedervilja för ryssarnas råhet och envälde, ovilja för
po-lackarnes politiska villervallor och katolska nit,
tillgifven-het för stambröder och lutherska trosförvandter, hoppet att
af Sverges lagbundna regering tryggas vid egendom och
statsförfattning, —- se der känslor, som ledde Estlands och
Lifflands ridderskap, när de frivilligt och till och med
ger-na underkastade sig Sverges spira. Några enskilda per-

4) Rådsprot. d. 20 Doo. 4694 och d. 45 Jan. och 29 Not.
4695.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free