Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nybyggare utan snarare sjelfva behöfde förstärkas genom
inflyttningar. Gustaf Adolf beslöt derföre att öppna
landet uteslutande för tyskar, och det både adel, borgare och
allmoge. Detta folk skulle af frändskap och af likhet i
språk och bekännelse mera fästas vid Sverge och Estland
• o
än vid Ryssland. Sådan var beräkningen. Ar 1622 d.
16 Oktober utfärdade han en så kallad kapitulation,
hvar-igenom tyskar inbjödos i landet, och erhöllo löften om
fördelaktiga villkor. Ibland annat upplätos åt dem en mängd
egendomar, hvilka förut till en del voro förstörde eller
obebodda. De förra innevånarne, d. v. s.
ingermanländ-ska ryssarna, flyttades undan och gårdarna blefvo under
namn af kapitulations-gods öfverlemnade åt nämnde tyska
nybyggare. Många sådana infunno sig, kanske från
hemorten förjagade af de religions-förföljelser och oroligheter,
som utmärkte det just då börjande trettioåra kriget. Så
uppkom äfven uti Ingermanland en tysk befolkning med
egna fri- och rättigheter. Den var dock mycket svagare
och mera bunden än den est- och liffländska. För öfrigt
utsåg Gustaf Adolf fjorton i landet varande pogoster, d.
v. s. stora kyrkobyar, hvilka förklarades för svenska
statens tillhörighet, och således för ett slags kronogods, de
der icke borde få afyttras. Vi hafva ingen närmare
kunskap om sättet, huru detta land sedermera behandlades.
Aflägset från regeringens skyddande vård, har det troligtvis
fått lida af sjelfsvåld och oordningar. Detta tyckes hafva
gällt också de åt staten anslagna egendomarna. Likasom
i Sverge klagades nämligen också här, att så länge de
allmänna godsen hörde under kronan, blefvo de af
egennyttiga fogdar så utsugna, att staten inom kort kunde af
dem icke åtnjuta någon skälig behållning. Snart började
man ock att, dels sälja dels bortskänka dem. En
anteckning innehåller, att på Norrköpings-besluts villkor
voro derstädes gods bortgifna för en årlig ränta af 115,476
d. s. m., för det mesta blott af Kristina 1).
4) Redukt.-kansl. En lös uppgift utan dato och underskrift.
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
