Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
No kom 1655 års reduktion s-beslut. Det medgaf
intet undantag för Ingermanland, hvars innevånare således
betraktades, som de der icke hade några egna fri- och
rättigheter. Likväl blef den derstädes tillämnade räfsten
uppskjuten af Karl Gustaf under hela dess lifstid, och af
de derefter kommande riksförmyndarne ända till 1667.
Då och sedermera indrogos några gods, hvilka dock
återigen bortpantades till fördel för högskolan i Dorpt 1).
Liksom i andra landskaper har dock reduktionen också här
blifvit af riksförmyndarne endast lamt utförd. Helt
annorlunda gick det till sedan Karl den elfte sjelf öfvertagit
regeringen. Genast började man, att i Ingermanland
verkställa och allvarsamt verkställa den beslutade åtgerden.
Under loppet af 1674 och 1675 indrogos der 752 r/3n
obser 2). Sedermera och under loppet af 1676 gick
reduktionen något långsammare. Sverge var nämligen sjelft
angripet af Danmark, och befarade dessutom ett hotande
anfall från rysska sidan. Kanske var det i beräkning på
dessa förhållanden, som ingermanlänningarna visade sig vid
denna tid ganska motsträfviga och gjorde nära nog
upplopp mot försöken att verkställa reduktionen 3). Men
nyssnämnda faror försvunno genom segern vid Lund och
rysska tsaren Alexeis frånfälle, hvilka båda inträffade
under loppet af 1676. Derföre och under åren 1677 och
1678 dref Karl den elfte återigen med fart på nämnde
indragningar. Den deraf lidande adeln visade dock ännu
en fräck uppstudsighet. Serdeles klagades öfver riksrådet
Creutz, öfverste-löjtnant von Stahl och en von Funken,
hvilka med hotelser ocb skällsord öfverföllo reduktions-
4) Nordin, fol. 442, sid. 57. Kongl. br. d. 24 Febr. 4667.
2) Somliga skrifva obs t er; ett i Ingermanland vanligt namn
ocb beräkningssätt. Hvarje obs skulle enligt Gustaf Adolfs
beslut egentligen anses lika med ett heit hemman; men
till en början blott med ett halft, för att genom denna
eftergift förbinda 8ig det nyvunna landet.
3) Falkenbergska ark. på Brokind. Redukt.-koll. relat. d.
22 Dec. 4679.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
