- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
411

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OFÖRDELAKTIGA EKONOMISKA FÖLJDER AF
REDUKTIONEN.

Vi hafva nyss talat om egendomens jemnare
fördelning. Nyttan deraf minskades likväl genom det
tvärhastiga och våldsamma verkställande!. En stor mängd
förut rika slägter blefvo helt oförmodadt störtade i
fattigdom. Så gick det med arfvingarne efter Jakob De la
Gardie, Lennart Torstenson, Per Banér, Schlippenbacb och
Knut Kurck, m. fl. Många gjorde konkurs; t. ex.
sterb-husen efter Sten Bieike, Erik Sparre, Lorents von der
Linde, till och med efter Per Brahe, förut landets rikaste
herre. Hos några förorsakade det våldsamma och oförmodade
slaget en sådan ångest och förskräckelse, att de lades
på sjuk- eller dödsbädden; så berättas åtminstone om
Mor-taigne, Silfvercrona och om Pontus De la Gardies grefvinna.
Denna häftiga brytning kunde dessutom ej annat än
medföra skadliga rubbningar i alla näringsföretag; och det
dröjde länge, innan de nya egendoms-förhållandena hunno
sätta sig och komma i någon förkofrande verksamhet.

Härmed sammanhänger också en annan och ganska
vedervärdig följd af reduktionen, nämligen de oupphörliga
rättegångar, som inkastades i nästan hvarje förmögnare och
anseddare slägt. Den tidens handlingar förete många och
motbjudande exempel deraf; men det kunde ej gerna
af-löpa med mindre. Tagom ett exempel, som visar, icke
just, hur det i detta fa!let gick; utan hur det kunde, och

ofta mer eller mindre måste gå! Den store riksmar-

sken Jakob De la Gardie dog 1652. Antagom, att qvar-

låtenskapen genast skiftades mellan barnen! Sedermera
kom reduktionen 1655, och återtog ett så kalladt
förbudet gods, som fallit t. ex. på sonen Pontus De la Gardies
lott. Denne herre har då naturligtvis begärt och fått nytt
arfskifte för att bekomma ersättning. Ar 1673 utkräfde
Karl den elfte den förut innehållna fjerdeparten af gamla

riksmarskens gåfvogods. Om nu största delen bland dessa
fallit t. ex. på sonen Axel De la Gardies lott, så begärde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free