- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
2

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de äldsta ocb mägtigaste adliga husen. Högsta uttrycket
för nämnde flock utgjordes af det så kallade räds- eller
bielke-partiet. Denna samhällsklass var föremål för den lägre
stående smäadelns afund; men hysle sjelf alldeles samma
känslor mot de Sn högre upplyftade grefvarna.
Sistnämnde herrar utgjorde det tredje partiet, eller rättare sagdt,
ett föga ulbildadt ämne dertill. Först genom
grefve-pri-vilegierna 1651 blefvo de i betydligare mån skilda från
den öfriga högadeln. Antalet och styrkan ökades genom
den mängd slägter, som Kristina upphöjde till samma
värdighet. De voro dock tillhopa alltför svaga för att kunna
ega något sjelfständigt och varaktigare lif. De hade
emellertid bemägtigat sig förmyndare-styrelsen och Per Brahe
och Magnus Gabriel De la Gardié blefvo hvar på sitt vis
deras förnämsta män.

Vi hafva likaledes redan omtalat, huru dessa partier
steg för steg störtades af hvarandra; De la Gardie och
hans vänner 1675 af rådspartiet, småadeln och
ofrSlse-ståndenl); — sedermera, rådsparliet 1680 af de två
sistnämnde samhällsklasserna 8); — och slutligen, småadeln
1682 af ofrälsestånden 3). Karl den elfte och hans
förtrogna vänner ledde i hemlighet hela denna rörelse. Det
öfverensstämde med hans lynne och regerings-åsigter att
nedsätta ridderskapet. Han leddes till denna riktning dels
af egennytta, för alt mer obehindradt kunna genomdrifva
enväldet och reduktionen ; dels af rättskänsla, för att
af-skaffa skilnaden mellan frälse och ofrälse. Derföre gjorde
han ock tidigt nog åtskilliga inskränkningar i
ridderskapets friheter. Den 1671 påbudna adliga gårdsrätten blef
upphäfven 1675. Den ofta missbrukade patronats-magten
vid prestlägenheters tillsättande inskränktes. Likaså
bortgick rättigheten att näst slägtingarna kunna tillbörda sig
de hem nian, hvilkas skatteräntor adeln fått eller köpt.

-I) Se ie. <0—29.

S) Se 16. W5—17i.

3) Se 17. 144-US.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free