- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
11

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är alt hafva blott en konung och en trosbekännelse. Karl
var, som sagdt är, helt och hållet uppväxt i denna anda,
i denna tro på lutherska lärans icke blott företräde, utan
ock på dess oumbärlighet för salighetens vinnande. För
Nils Bielke yttrade han helt allvarligt och välmenande sina
farhågor för den själavåda, som åtföljde tjenstgöring bland
de katolska fransmännerna. Presterna först och främst
och jemväl den rådande tidsandan styrkte honom i denna
Ssigt. Den fromma och nitiska biskop Gezeiius försäkrade
honom, att Cromwell icke hade kunnat drifvas till sitt
oerhörda konungamord, så framt han ej varit ledd af
Cal-vini anda; hvaraf man kunde se, mente biskopen, huru
skadligt det vore, om denna bekännelse blefve tillåten i
riket. Med samma ögon betraktades katolska läran. Ännu
1695 års psalmbok förklarade påfven som antikrist och
försäkrade, att han och hela hans parti voro utestängda
från Guds rike.

Hvad Karl ansåg rätt, det bragte han ock till
verkställighet, här såsom alltid.. Derföre var han mycket sträng
mot alla i Sverge varande personer af främmande
trosbekännelse. De ålades til) och med att på bönedagar från
början till slut bevista lutherska gudstjensten, och detta
vid strängt vite. Sina egna andaktshögtider fingo de
der-emot icke hålla offentligt, utan blott i enskilda rum; och
den svenska undersåtare, som afhörde en dylik, måste
erlägga dryga böter. Strängeligen förböds ock att hålla
serskilda sammankomster och andaktsöfningar i någon annan
rigtning än allmänna kyrkan föreskref. Den svenske
undersåte, som öfvergaf lutherska och antog någon
främmande troslära, blef landsförvist.

Karl den elfte sökte på allt sätt främja allmogens
kunskap i kristendomens hufvudläror. Det behöfdes; ty
ftirra tiders mörker var djupt. Bibeln fanns väl
öfver-*att på svenska, likaså en hop uppbyggelseskrifter; men
högst få bland bönderna förmådde läsa en rad i dessa
eller i andra böcker. De kunde således icke sjelfva taga
någon kännedom af det uppenbarade Ordet, utan hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free