- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
42

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fer invigd. Emellertid hade nu Est- och Liflfland allt
sedan 1656 varit i saknad af ett sådant Järoverk.

Högskolan i Greifswald var dea inrättning, genom
hvilken Sverge3 vetenskapsmän skulle sätlas i förbindelse
med yrkesbröderna i utlandet. Men äfven detta lärosäte
hade lidit ganska mycket genom kriget. Återupprättandet
gick långsamt, och 1696 var fråga om verkets förläggande
till Stettin.

En återblick visar, att Karl den elftes regering icke
på något utmärktare sätt främjade rikets högsta lärosäten.

DE LÄGRE UNDERVISNINGSVERKEN

hugnades med en mycket kraftigare uppmuntran. Skolor
eller gymnasier anlades i Karlstad, Kalmar och på
Wi-singsö; och stundom skänkte konungen ur egen handkassa
rikliga understöd åt sådana inrättningar. En förbättrad
skolordning utgafs, och landshöfdingarna ålades, att hvar
i sin ort uppmana adeln att hålla sina barn i de
offentliga läroverken.

Redan i förra delar hafva vi flere gånger talat om de
hälsosamma följderna af dessa inrättningar 1). I allmänhet
funnos inom fäderneslandet blott få personer, som hade nog
tillgångar att låta sina barn besöka utrikes läroverk. De
inrikes voro ännu före 1620 ganska ofullständiga. För största
delen af småadel och ofrälsemän var det derföre då för tiden
en fullkomlig omöjlighet att skaffa sina söner något större
mått af kunskaper. Denna brist afhjelptes genom de
många nya läroverk, för hvilka Sverige har att tacka konung
Gustaf Adolf, drottning Kristina, samt sextonhundratalets båda
högadliga förmyndarestyrelser. Härigenom öppnades en belt
och hållet ny bana för samhällets utbildning. Förut hade
man lidit stor brist på dugliga ämnen till både lärare och
statsmän, och derföre olta nödgats inkalla utlänningar.
Hädanefter icke så. De många och stora anlag, som
fun-nos inom småadeln och ofrälse medelklassen, och som hittills

. *) O. 467—469; lO. 84, 86.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free