Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och invecklade, att de omöjligen kunde genom några
ali-männa stadganden förekommas. En annan del af
manskapet och i synnerhet af rytteriet hade kronohemman till
underhåll; och icke blott till inqvartering, utan till
ordentliga boställen. Ryttaren skulle då afräkna sin lön på
gårdens ränta. Denna inrättning, som i synnerhet tillhör
Karl den nionde och Gustaf Adolf, utgjorde ett tydligt
närmande till det sednare indelningsverket. Så fingo
soldat eller ryttare sig anvisade de hemman, af hvilka de
skulle njuta lön och underhåll; och man upplade öfver
alla dylika lägenheter serskilda krigs-jordeböcker i). Men
dessa inrättningar vunno aldrig stadga. De råkade snart
i oordning, serdeles genom de nästan oupphörliga krigen
från 1600 till 1660. Ryttaren var för det mesta i fält.
Hans hemman blef då bortstädjadt åt någon dess brukare.
Denne fick småningom en genom häfd uppkommen
besittningsrätt till jorden, hvarigenom sådane kronohemman på
ett olofligt sätt betraktades som ett slags frälse mot villkor,
att innehafvaren underhöll af desammas räntor en ryttare.
Denne sednare, i stället för att sjelf vara
boställsinnehaf-vare, förvandlades så till sventjenare, en slags väpnad
legokarl åt den bonde, som lyckats tillegna sig det
ursprungligen åt ryttaren eller soldaten anslagna
kronohem-manet. Missbruket var tämmeligen allmänt. Vi hafva
redan förut anfört exempel deraf 2). Ofta bände ock, att då
ryttaren eller knekten fallit, lyckades det för enkan alt med
hjelp af slägt och grannar bemägtiga sig och behålla det
kronohemman, som varit åt krigaren anslaget. Det troddes
redan omkring 1638, att man i Finnland hade på slikt sätt
frånsnillat kronan 2 till 3000 hemman eller kanske
skatter&n-tor 3). Genom sådana folkets tilltag blef krigarens underhåll
försvåradt och staten förlorade en mängd sig tillhöriga hem-
1) De kallades Militia jordeböcker.
2) Se 14. 477. Jmfr Licojen kort öfversigt af
svenska kavalleriets indelningsverk f6re Karl XL*s
tid, sid. 404 — 408, i krigs vetenskaps-akademiens handl. 4835.
3) Se 8. 448.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
