Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I norra landskaperna voro deremot nästan alla gårdarna
skatte eller krono och mäste således hvarje gång aflcmna
tivar tionde. I södra orterna funnos flere städer och
mycken adel, och derjemnte bergslager här och der.
Genom alla dessas friheter och försvarskarlar blef en
betydlig mängd arbetare skyddad från utskrifningarna. Sättet
var väl ofta olagligt; men följden i ett fall nyttig. I
sådana trakter qvarstannade nämligen ett icke ringa antal
arbetsföra personer, hvilka sedermera kunde begagnas till
landtbruket; och ofta hände, att försvarskarlen gaf åt sin
försvarare, adelsmannen, presten eller borgaren m. fl. blott
en mindre skyddsafgift, och sedermera arbetade hos
bonden. Så var ej förhållandet i Dalarna och Norrland. Der
funnos få städer och föga adel. De stränga, stundom
årliga, utskrifningarna af hvar tionde man gingo derföre
nästan utan undantag öfver hela befolkningen och blefvo långt
mer menniskoödande än annorstädes. Gårdar, som före de
«tora krigen räknade fem bönder, hade stundom efter
desamma qvar blott en, stundom ingen; så att jorden lades
■öde eller till bete. Allmogen blef ytterst obenägen för
krigstjensten, och 1614 rymde ej mindre än 600
dalknektar från hären och till sina hemvist, och funno der
beskydd. Oftare än annorstädes hade också i Dalarna
upplopp förefallit i anledning af de påbudna skrifningarna.
Det var derföre i dessa trakter, som man började först
söka botemedel mot det onda, och Gustaf Ädolf och
dalkarlarna visade dervid en väg, som framdeles ledde till
det sednare indelningsverket. Ar 1621 1) blef nämligen
en stor del af Dalarna befriad från knektutskrifningar;
dock med villkor att till kronans tjenst alltid uppställa
1400 man. År 1649 beviljades åt Westerbotten samma
frihet mot ett visst knektehåll af 1056 man. Ar 1650
begärde Helsingeland en dylik inrättning. Det afslogs då;
jracn togs 1664 åter i betraktande och blef ändtligen 1675
4) Till och med några år förut tyckas dylika
öfverenskommeiser hafva blifvit träffade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
